Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA 435
tillsatte Kungl. Maj:t den s. k. lärarelöne-
nämnden, som bl. a. fick i uppdrag ”att
uppgöra förberedande förslag till ny löne-
och pensionsregiering för lärarepersonalen
vid rikets allmänna läroverk, därvid även
frågan om kvinnors anställning i utsträckt
omfattning vid dessa läroanstalter bör ta-
gas i betraktande”.
Här gällde det således endast en gren
av de tjänster, som grundlagsändringen
berör, och denna gren utgjorde endast en
detalj av det stora arbete, som nämnden
fått sig förelagt. Nämnden började sitt
arbete i september 1912, och resultatet av
dess mer än tvååriga verksamhet förelig-
ger nu i tre digra volymer på samman-
lagt 1,882 sidor, av vilka några hundra
sidor äro ägnade åt frågan om kvinnors
anställning vid statens läroanstalter och
därmed sammanhängande frågor.
I den del av betänkandets tredje kapitel,
som avhandlar ”De tjänster, i vilka kvinna
må vinna anställning”, redogöres för de
olika åsikter, som gjort sig gällande ifråga
om grundlagsändringens innebörd. Å ena
sidan har framhållits, att grundlagsänd-
ringens enda betydelse är den, att däri-
genom upphävts det hinder, som förut i
grundlagen fanns stadgat för Konungen
att utnämna kvinnor till ämbeten, men att
därav icke följde, att den möjlighet, som
grundlagsändringen berett, behövde i hela
dess vidd eller över huvud tills vidare alls
begagnas. Detta borde ske endast förså-
vitt statens intresse krävde eller åtminstone
medgåve det. Å andra sidan har den
uppfattningen uttalats, att genom grund-
lagsändringen kvinnors behörighet till äm-
betena i fråga i princip fastslagits, varför
i grunderna icke borde intagas annan be-
gränsning med avseende på tillträde till
befattningar än att kvinna må uteslutas
från sådana, för vilka hon uppenbarligen
icke lämpar sig.
En tolkning av grundlagsändringen i
överensstämmelse med den förstnämnda
uppfattningen anser nämnden, glädjande
nog, vara uppenbart orimlig och utgår
sålunda därifrån, att kvinnor böra få till-
träde till alla lärarbefattningar vid statens
allmänna läroverk med undantag av dem,
om vilka det kan påvisas, att kvinnor för
dem icke äro lämpliga.
Med tillfredsställelse konstaterar man,
hur nämnden i stort sett lyckats frigöra
sig från de fördomar, som präglat före-
gående utlåtanden i samma fråga. Det
stora framsteg, som lärarelönenämndens
betänkande innebär, framträder bäst mot
bakgrunden av kungl. löneregleringskom-
mitténs. Kommittén ville medgiva kvinnor
rättighet att bekläda adjunktsbefattningar
vid rikets allmänna läroverk, men ute-
stänga dem från lektorat. Lektoraten an-
såg sig kommittén böra undantaga på
grund av ”uttalade farhågor” angående
kvinnors förmåga att upprätthålla disciplin
bland ynglingar på gymnasialstadiet. Här-
om uttalar sig lärarelönenämnden på föl-
jande sätt:
”Om kvinnas lämplighet som lärarinna
på gymnasialstadiet föreligga erfarenheter
huvudsakligen från enskilda kvinnliga
gymnasier och enskilda samskolor. Såväl
erfarenheten från dessa skolor som från
kvinnors verksamhet som lärare vid högre
lärarinneseminarier har tydligen ådagalagt
kvinnors förmåga att meddela undervis-
ning på ett stadium, som motsvarar gym-
nasiernas. Däremot hava kvinnor utom
under genomgående av provårskursen haft
föga tillfälle att ådagalägga förmåga att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
