- Project Runeberg -  Hertiginnan af Finland /
27

(1899) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Helenadagen på Runsala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hon förvridit hufvudet på alla våra ungherrar, utom att den stackars Isak redan är halftokig ... Å, syster, säg ingenting om att Eva också vill roa sig litet! Ungdom är ungdom.

– Ja, ja, Gud gifve det allt slutades godt och väl. Syster Heldt har varit alldeles för svag för sin guddotter. Syster har från vaggan behandlat henne som en prinsessa. Nå, jag säger ingenting om den kungliga faddergåfvan. Men syster har alltid velat se henne fin och förnäm ... syster har roat sig att upplägga hennes hår som en frökens och gifvit henne ett triumfantslifstycke och beställt åt henne de dyrbaraste spetsar från Raumo ... Kära syster, jag vill ju ej säga annat, än att Eva aldrig kan vara nog tacksam för en så stor godhet, men vi äro borgerligt folk ...

– Jag ber så mycket – skrattade åter den gladlynta väninnan – när man, som Eva, har den äran att vara dotter till en så högtbetrodd riksdagsman, få vi allt lof att anse en ann så god som en ann. Men syster är varm ... Stig in i stugan, och drick ett glas mjöd!

Medan de båda fruarna utbytte dessa hastiga ord under vandringen upp från stranden, hade gästerne småningom spridt sig på gräsplanerna med denna lyckliga känsla af välbehag, som stadsbon alltid erfar vid en sådan solig, sommarvarm tripp i det fria. Dagen var, mot den ofta våta Helenas vanor, vacker och klar. En ljum hafsvind mildrade här rötmånshettan, som gjorde staden så kvalmig, och öfver Runsalas ekar hvälfde sig himmelen hög och ren med dessa små hvita, flygande moln af bomull, hvilka endast förhöjde dess blå glans, liksom seglen i fjärran lifvade och förskönade Erstans vågor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:39:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hertifin/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free