Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Diakonus Elg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 NIICRTIGINYAN AF FINLAND
Paulina räckte honom handen, när han uppateg ur
båten till bryggan. I själfva denna lilla handräckning låg
på en gång vördnad och moderlig omsorg. Han var för
henne det bästa, högsta och renaste hon kände på denna
jord, men på samma gång var han ännu allt denne lille
bror, hvars första steg ut i världen hon stödt med sin arm.
- Du har dröjt länge i kväll, Mathias, sade hon,
och luften är sval. Hvarför tog du icke en kappa för
aftonkylan? Du tänker så mycket på andra, att sju
glömmer dig själ!.
- Avellanus, som skulle hålla aftonbönen, blef
kallad till biskopen, och jag sändes i hans ställe till
kyrkan, svarade brodern, utan att låtsa höra förmaningen
om hälsan.
- Alltid skicka de dig i tjensten för andra, och du
kan icke säga nej. Du skulle ha sagt, att du hade en
längvägpåsjön.
- De hade så mycket att tänka på nu, när vi oför.
väntadt fått krig.
Krig! utropade systern förfärad. [la vi fått krig?
De gudlösa människorna! Knappt tjugu års lugn, och
redan skall åter blod flyta!
- Herren leder människors dårskap efter sitt ända-
mål, svarade diakonus, i det han följde systern till stugan.
- Huru må barnen?
- Våta om fötterna, litet snufva, annars vid hälsan.
Josu kom hem med en död kråka, Maju har plockat
blåbär; de sofra nu båda godt
- Där landar en båt på andra sidan om udden.
Kan du se hvem det är?
- Det är Valborg från Runsala med hennes dö!.
stumme gosse, genmälde systern. Hvad kan hon vilja
så sent på aftonen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
