Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Diakonus Elg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 If hIRTICI NNÅN AF FINLÅ NI)
bort från den tröstande tron på Guds försv i~ och eviga
rättvisa?
- Förlåt! Säger icke konung David, att Gud räknat
alla våra dagar, förrän någon af dem kommen var? Öch
säger icke Herren till Jeremias: jag utkorade dig, förrän
du af din moder född var? Du skall gå dit jag sänder
dig, säger Herren.
– Ja. Så säger Guds helige Ande till hans profeter.
Men tag eder väl till vara, att söka stöd för eder dårskap
i cleras vishet! Gud har icke talat dessa orden till spå-
kvinnor.
- Efter ni säger det, måste ni hafva rätt. Ack
det upproriska hjärtat vill icke ödmjuka sig. Men hör
mig nu till slut. En af dessa linjer i barnets hand slutar
eller fastmera börjar, tvärt vid ett märke, som betecknar
nittonde . . . ja, det måste vara nittonde året. Jag kai)
icke komma ifrån, att något förskräckeligt måste ske vid
den tiden. Jag trodde först, att Gud skulle kalla barnet
bort i hennes blidaste ungdoms fägring, och Gud gifve
det skedde så, det skulle mindre bedröfva mig. Men det
sker icke så, nej det sker icke så, ty efter detta underliga
och förskräckande märket utbreder sig lifslinien ännu
mycket långt, ja så långt, som för få andra bräckliga
människobarn. Förstår magistern nu, att detta obekanta
fördolda någonting, som då skall ske, det är det som
förskräcker mig och gifver mig ingen ro hvarken natt
eller dag. Jag har ju detta barnet så kärt . . . Jag har
henne kärare än min egen dotter, som Gud tog ifrån
mig... nog sörjde jag Vappu, men hvad betydde det
mot att mista mitt hjärtas barn . . . min allrakäraste och
fagraste ädela ros! Si nu, så länge jag bär den tyngden
öfver mitt hjärta, kai) jag icke komma in i Guds rike.
I)et åm~ järnvidjan, det är hela handen, som följer fingret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
