Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Bal och nederlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAL OCH NEDERLAG 89
slående sin afdragna högra handske mot vänstra’ handen
hvad begär ni af mig?
Fråga er ärelystnad! Stryk ordet omöjligt från
er ordbok; jag bar hört sägas, att (letta ord ej är frun-
svskt.
Riaste jag då vara en gud eller en konung, för
att bebaga er?
Till en gud är ni icke skapad, och en konung,
som eder Ludvig XV eller vår Fredrik I är för liten för
mig. Kom tillbaka som lrins Eugéiic af Savoven;
jag
begär intet mer.
- Intet mer! utropade vieomten med komisk för-
tviflan, när deras samtal afbröts af den snart sextioårige
öfverste Lagercrantz, länge känd som riksdagsskräflare
och snart såsom en af de mest storpratande hjältarne i
detta krig, när det gällde att retirera. Han kom att en-
gagera mademoiselle för en ny polonäs, hade hört det
sista utropet och missförstod meningen.
Intet mer? upprepade han. Nej, min bästa vi-
comte, ni har verkligen intet mer att hoppas af denna
förtjusande dame, ni är slagen, ni är tillintetgjord, och
jag eröfrar henne med den starkares rätt. Det är mig
hon vill skänka en bandros nr sitt hår, för att göra mig
osårbar under kriget.
Ofversten behöfver icke min bandros, svarade
Eva Merthen stolt; öfversten skall med sin vältalighet
och sin »frikår» drifva hela ryska armén på flykten’.
Mademoiselle, ni är lika elak, som jag är kär
Jag skjuter mig för pannan.
»Lagercrantz’ frikår» kallades en skara unge adelsmän,
som under riksdagarna tillställde oväsen i riddarhuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
