Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Upprättelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPRATTELSEN 189
det var icke nog. I den minut han upptäckte hvar
han befann sig - hos henne, och dock i en fiendes
högkvarter - var hvarje hand brustet mellan henne
och honom, mellan henne och ett förgånget lif. Han
föraktade henne, han öfvergaf henne i djupet af hennes
skam.
I detta förfärliga ögonblick stod den olyckliga ensam
i världen. För henne fanns ingenting mer, utom den
vaknande, omutlige väktaren, som nu började tala -
ingenting, icke ens den man som hon älskade och som
hon trott vara sitt allt.
Hon visste ej själf huru länge hon legat i hvil-
stolen med ansiktet betäckt af de fina, ringprydda hän-
derna. hon visste ej, att Karin gått genom rummet och
trott att hon sof. Men om bon gråtit eller sofvit, det
visste hon ej heller. Hon var som tillintetgjord.
Då öppnades dörren, Keith trädde in. Hon igen-
kände hans steg, men rörde sig icke.
- Ni mår icke väl? frågade han deltagande.
Hon svarade icke.
Han lösgjorde sakta en af hennes händer, tog den
i sin och satte sig bredvid henne.
- Mademoiselle - fortfor han, leende, på fran-
syska - jag har eröfrat ett konungarike och vill icke
åter förlora det. År det en fiende som infallit i mitt
rike, så säg mig hans namn, på det att jag må kunna
utmana och besegra honom!
Hon vände sig bort, och nu kände hon, att hon
grät. Hon älskade denne man så högt, och hon blygdes
därför.
- Ja, fortfor Keith lekfullt, jag ser nu, att det är en
fLende. Hvem han än må vara, han må heta migraine
eller jalousic, han är såld, han skall icke upplefva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
