Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Inledning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under unionstiden, C. Silfverstolpes Vadstena klosters
jorde-bok ijoo o. s. v. o. s. v., äro de fsv. sjönamn, hvilka lika lätt
ställa sig till forskarens disposition, snart räknade. Mäst
gif-vande äro de från medeltiden bevarade gränsfördragen ock
-bestämmelserna, såsom mellan Sverge ock Norge, Sverge ock
Danmark, Värend ock Njudung, uppgifterna om
allmännings-vatten i VGL IV samt för öfrigt diverse urkunder i SD. För
den, som i likhet med mig icke är i tillfälle att anställa
årslånga specialundersökningar i kammararkivet ock andra arkiv i
olika delar af landet, men ändock önskar åstadkomma en
sammanfattande öfversikt af våra sjönamns historia, utarbetad endast
eller åtminstone hufvudsakligen på grundvalen af tryckta källor
ock pålitliga uppgifter om uttalet af dessa namn, sådant det
lefver på folkets läppar, skulle det för visso kännas nästan
hopplöst, om ej just den omständigheten, att så många af våra öfriga
ortnamn lätteligen kunna ledas tillbaka till fornsvensk tid,
skänkte ett’ synnerligen kraftigt stöd vid bestämmandet af ett
sjönamns äldre former. Ett stort antal dylika namn, gårdnamn,
sockennamn o. s. v., visa sig nämligen vid en närmare
undersökning vara bildade af sjönamn ock lämna därför ett högligen
pålitligt vittnesbörd äfven om dessas gestalt i forna dagar. Mera
härom nedan.
Min andra viktiga källa är naturligtvis namnens uttal.
Denna har nu flödat ganska ymnigt, ock det är högst få
sjönamn om hvilka jag ej — vanligen genom speciella
förfrågningar — lyckats skaffa mig skriftlig upplysning i detta
hänseende. Emellertid äro många svårigheter förknippade med
detta för mig i allmänhet enda möjliga sätt att erhålla
uttals-uppgifter. Då de flästa af mina meddelare helt naturligt icke
äro språkmän af facket, blifva ofta de meddelade upplysningarna
icke så detaljerade, som jag skulle ha önskat. Mycken, ofta
gagnlös möda kostar det äfven att genom förfrågningar förskaffa
sig den kännedom om vederbörande dialekt, som är
oundgängligen nödvändig för att säkert kunna bedömma en uttalsform.
Den befintliga landsmålslitteraturen har naturligtvis flitigt
begagnats, men den är för mitt ändamål alldeles otillräcklig.
Ock vidare, har det nu äntligen lyckats att — vanligen
med tillhjälp af något gammalt gårdnamn — tillförlitligt bestämma
sjönamnens fornsvenska form, är man, när det gäller att ety-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
