Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Inledning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liten skogssjö från en aflägsen bygd med jämförelsevis ung
odling. Så kan man fråga sig, om namnet härstammar från
landets första bebyggande eller om det haft föregångare. Vi
skola i det följande se, att en sjö icke sällan växlat namn \
att synnerligen ofta enkla ord öfvergått till sammansatta, ock
att stundom i senare tid afledningsändelser tillagts, som icke
spåras i namnets äldre former. Vidare: har namnet gifvits på
grund af någon karakteristisk egenskap hos vattendraget i fråga,
eller har på detsamma helt enkelt en benämning öfverflyttats,
som kolonisterna medfört från den näjd, hvarifrån de kommit,
en benämning hvars etymologiska betydelse kanske ej ens för
deras uppfattning var lefvande? Jag erinrar t. ex. därom, att
stundom tyska floder ock svenska sjöar bära samma namn.
Föreligger här ursläktskap eller lån af samma beskaffenhet, som
då en å (Bhin) i Mark Brandenburg af de rhenländska
kolonisterna benämnts efter hemlandets hufvudflod — hvars namn är
af keltiskt ursprung — eller då (såsom möjligen är fallet)
de skandinaviska floderna kallats älf, germ. albiz, efter
förebilden af ty. Elbe (lat. Albis)?2 Eller stammar namnet kanske
från den indoeuropeiska urtiden ock har där betecknat
vattendrag — ja, kanske rent af naturföremål af annat slag —
med helt annan karakter än den, som tillkommer den svenska
sjö, hvars namn vi söka förklara?
I detta sammanhang må äfven nämnas, att endast några
af de sjönamn, med hvilka jag här sysslar, förut gjorts till
föremål för etymologisk behandling af strängt vetenskaplig natur. * 2 3 * 5
Däremot vimlar det i äldre socken-, härads- ock
landskaps-beskrifningar af rent ovetenskapliga förklaringsförsök. Ett ock
annat af dessa har dock enligt min mening i hufvudsak träffat
det riktiga, ock jag har naturligtvis då nedan redogjort för dem.
Någon sammanhängande framställning af sjönamnen i större
delar af riket saknas, om jag undantager J. Nordlanders ock
E. O. Nordlinders nedan citerade förträffliga monografier i
denna tidskrift. I en af våra större tidningar har nyligen en
*) Jfr Erdmann Die ängeln s. 114.
2) Jfr Bremer GPhil. 3, s. 770, 78G.
3) »På intet område af svensk språkforskning torde dilettantismen
hafva frodats i den grad som på ortnamnsforskningens». Noreen Nord.
tidskr. 1900,. s. 136.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
