Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Inledning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landsdelar, dels ock framför allt, att de stora afvikelser från
riksspråket, som därvarande dialekter uppvisa, göra en
etymo-logisk behandling af de inom dem uppkomna sjönamnen
betydligt vanskligare, äri hvad fallet är med det sydligare Sverges.
Då en inskränkning af stoffet i alla händelser var nödvändig,
ansåg jag den lämpligast böra göras i den riktning, som ofvan
antytts.
Jag öfvergår nu till att mera detaljerat redogöra för huru
jag sökt realisera ofvan angifna plan.
I. Materialsamling.
1) Uppslags- 1. stickordsformer. I fråga om dessa har
jag valt de enligt min mening bästa af dem, som förekomma å
kartor, i geografiska arbeten o. d., d. v. s. dem som närmast
ansluta sig till uttalet af namnen hos i de resp. sjöarnas närhet
boende bildade personer. Stundom har jag på grund af erhållna
uttalsuppgifter ansett mig böra till stickord välja former, som
icke använts af mig till buds stående geografiska källor. Jag
skrifver alltså Fälaren (ej Fäarn, hvilken form närmast
åter-gifver allmogens uttal), B&lungen (ej som GS Bölungen, af
skäl som nedan anföras), Eolsnaren (ej Körsnern) o. s. v.
Den traditionella stafningen af en mängd namn har
modifierats i ljudenlig riktning, alltså Jälmaren (ej Hjelmaren
1. Hjälmaren), Ämten (ej Emten), Juten (ej Gjuten) o. s. v.
För öfrigt ha samma stafningsregler tillämpats som i
afhand-lingens öfriga del; alltså Ginningen (ej Jinningen), Flaxen (ej
Flaksen), Skiren (ej Sjiren 1. dyl.). I många fall, där jag
varit tveksam, har jag bibehållit den stafning, mina källor
använt, så t. ex. skrifvit Hviten, Ljusnaren, Jönnen.
Framför allt har jag afhållit mig från att akceptera rena
konstruktioner till riksspråk, äfven där dessa haft god hemul för sig.
Så bar jag t. ex. till stickord valt den af ingen tryckt källa
begagnade formen Asbrunnen, emedan jag endast erhållit
uttals-uppgiften a4sbrun8nen, ock ehuru bl. a. Wieselgren använder
skrifningen Arsbrunnen, hvilken konstruktion i detta fallet
sannolikt träffar det rätta. I åtskilliga fall kunna väl andra
meningar göra sig gällande i fråga om valet af stickordsformer,
än dem jag här företrätt. De praktiska olägenheterna af den
— enligt min mening blott skenbara — inkonsekvens, som i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
