Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Inledning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gas rådfråga kartan kan bilda sig en ungefärlig föreställning
om detsamma.
5) Sedan anföras gård-, by-, socken-, bärgnamn o. s. v.,
som bildats af sjönamnet. Såsom ofvan nämnts, utgöra dessa
mången gång mina bästa hjälpmedel vid bestämmandet af
sjönamnens fornsvenska gestalt. Ett stort antal af dessa hade
af denna grund med stort fog kunnat anföras inom
»form-parentesen>.
(i) Kommer så den rent etymologiska behandlingen.
Om de synpunkter, som dämdlag kunna göra sig gällande, har
ofvau ordats. Vid ordens etymologiserande har jag utgått från
fullt säkra fall, hvilka jag sedermera vid val mellan flera
möjligheter stadigt haft för ögonen. Högst ogärna ock blott i ytterst
få fall har jag — med stor tvekan — akcepterat en härledning
från ord eller stammar, som för öfrigt icke äro uppvisade i de
germanska språken. Det är klart, att man på detta område i
många fall icke kommer öfver en blott förmodan. »Etymologien,
die nur möglich sind, liaben nicht eben grossen wert» säger
Höbschmann i en anmälan af sin Armen, gramm. (Indog.
Forsch. X); men öfver dylika osäkra ock famlande försök måste
dock vägen till större klarhet ock mera positiva resultat gå
fram. Jag har emellertid i det följande undertryckt många
dylika förmodanden, om de också möjligen kunnat te sig nog så
fördelaktiga på papperet. Bland de etymologier, som jag nedan
framställer, finns det ett större antal, om hvilkas riktighet jag
själf är så öfvertygad, som man i dylika frågor öfver hufvud kan
vara. Vid dessa har jag icke gjort något slags reservation i
form af ett »möjligen», »kanske» 1. dyl.; men vill naturligtvis
därmed icke hafva sagt, att de icke kunna kastas öfver ända
af nya för mig obekanta fakta, som en kommande forskning
kan .draga fram i ljuset. För vissa namn anser jag det nästan
lönlöst att spörja efter härledningen. De synas vara nedärfda
från urindoeuropeisk tid, ock deras egentliga betydelse var
sannolikt ej känd ens för det folk, som här en gång gaf våra sjöar
namn1.
1) Stundom känner man sig rent af frestad att uppkasta den
kanske kätterska frågan, om vissa af dessa gamla ortnamn Öfver hufvud
taget någonsin haft någon egentlig betydelse. När man t. ex. ser de
hos Rygh Stud. 6. 67 uppräknade fno. älfnamnen pä -str : Jöstra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
