Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uttalade meningen, att i detta sjönamn namnet på en
fornskan-dinavisk krigsgndinna döljer sig, ett namn som vi sedan återfinna
hos en västnordisk valkyrja. Som bekant är ock som — efter hvad
jag hoppas — ytterligare bekräftas i detta arbete, bära flera
svenska sjöar namn efter gudomligheter eller ha andra
benämningar, som bestämt visa, att de af våra förfäder betraktats som
heliga. Att nu de omtalade gränssjöarna just uppkallats efter
en stridsgudomlighet, skulle naturligtvis bero därpå, att här
upprepade strider med grannfolken ägt rum ock att man genom
att åt en sådan gudom inviga sjön ville för framtiden försäkra
sig om bistånd i kommande fåjder. På analogt sätt förklarar
Much anf. afh. s. 61 uppkomsten af de nämnda flodnamnen
Vecht, Gudacra.1 Dock är jag, såsom framgår af hvad nyss
nämnts, icke öfvertygad om att grunden till detta namnskick i
detalj är den, som Much förmodar.
Lemnar oss nu vår fornhistoria något vittnesbörd för eller
emot ofvan framställda meningar? Finns det anledning att
antaga, att i forntiden just det land, som motsvaras af det
nuvarande Kronobärgs län, bildat ett inom sig slutet helt ock stått
i fientlig motsättning till kringboende folk? Man torde vid
denna fråga osökt erinra sig den gamla historien om herulernas
invandring i Skandinavien. Prokopios (Bell. goth.) berättar,
att en del af det heruliska folket i början af 500-talet e. Kr.
bröt upp från mellersta Donau för att slå sig ned i södra Sverge;
de togo sig då boningsplatser bredvid gaatema (götarna).
Flera svenska forskare, tidigast Wiesblorbn ock senare bl. a.
Hammarstrard ock Falhbeck2 ba uttalat den åsikten, att
herulernas nya hem i Sverge blef Värend ock Bleking. Till denna
mening sluter sig äfven under anförande af språkhistoriska skäl
Laffler (Sv. lm. XIII. 9: 13) i sin uppsats om de
östskandinaviska folknamnen hos Jordanes, där ban utlofvar att underkasta
frågan om herulernas invandring i Sverge en särskild
behandling. Något modifierad framställes samma åsikt af O. Bremer
i 6Phil.2 3: 834. Deras boningsplatser måste af skäl, som där
angifvas, sökas norr om det år 512 (då herulerna anträdde sin * *)
1) Aro dessa härledningar riktiga, tala de mot den af Steenstrup
dHist. tidsskr. 6 R. 6: 385 uttalade meningen, att i forntiden inga
rinnande vatten hälgats &t gudomligheter.
*) Hist. tidskr. 4: 121, 123.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
