Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vanliga formen — dessutom a3sen2; äfven Åsunden, hvarom nedan
(asundi V6L IV. 11: 3; hdskr. L. felaktigt: Asiwnde; aswndhen
Starekrön. v. 6116 SFS; Asson å en utländsk karta från
1554;1 Asungen Loous Blav. 2: mellan ss. 29 — 30 [1663, ä ett
aftryck af Burei karta »Gothia»],2 samma form enligt Lindskog
5: 273 för öfrigt vanlig i gamla handlingar; Asund Tuneld s.
KO [1741], Lindskog 4: 272 [1814]; Asunden Höjer 2: 1123, GS
1 Ö 36, 37 — Åsunden Hermelin 1808, Lex. 7: 620 [1866,
jämte Asunden ock Arsunden!] samt tiera historiska arbeten
såsom t. ex. Geijer Sv. folkets hist. 1: 207, Odhner Sveriges, Norges
och Danm. hist. s. 105 [1876] m. fl.); stor sjö i Redvägs ock
Kinds hd Vg. Enligt en äldre mening3 skulle sjön ha sitt
namn af ån Ätran, som flyter igenom den, ock af de två sund,
genom hvilka den delas i tre mindre sjöar. Denna uppfattning
är emellertid ohållbar. Namnets senare led är, såsom bl. a.
Rfiv. 2: 625 antagit, en utvidgad form af det fsv. sbst. und
sjö’, som närmare omtalas under Unden, Unnen; se
Jäll-nanen o. s. v. Däremot kunna meningarna vara delade i
iråga om den första saramansättningsleden. Sjön är omgifven
af höga åsar, af hvilka en skiljer den från Sämsjön, hvadan man
snarast vill förmoda, att samma fsv. äs, sv. ås ingår i namnet,
hvaraf t. ex. sjönamnet Oppåsen (Oppäsen) faktiskt är bildat. Den
allmännaste meningen torde dock vara, att ordet är sammansatt
med fsv ’äs, isl. åss ’gud’ ock sålunda egentligen betyder
’guda-sjön’; se härom utförligare Åsncn, Åsunden. Asunden skulle i
senare fallet vara en af de icke få heliga eller åt
gudomligbeter hälgade sjöar, som vi i det följande skola påträffa ock till
hvilka för öfrigt med större eller mindre sannolikhet Alguten
oek AUgunnen böra räknas; se Häljen. Med afseende på
ä-fonnen anmärkes, att fsv. ä här ej öfvergått till å på grund af
sin ställning i relativt obetonad stafvelse. Formen Åsunden,
hvilket uttal enligt uppgift allmänt förekom på 1850-talet, har
sannolikt berott på inflytande från skriften, där denna mera
riks-språksmässiga form i början af vårt århundrade stundom före- * 2 3
*) Se Ahlenitie Sknnd. kartografi 16:de årli. k. 87.
2) Aisungen Blav. 2: 33 är tydligen tryckfel för Asungen; se
Akongen.
3) Se t. ex. Lex. 7: 620.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
