Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i no. ortnamn se Rygh N6 Indi. s. 45. Jfr för öfrigt
Kolbrän-aingen (Kolbrännaren), Rönningen. Namnet har alltså liksom t. ex.
Bråten, V&len (dock osäkert) afseende på stränderna.
Brfixnan (Bräxnan S6U Aa 18: 14; Brexnasjön Lex. 7:13)
Toresnnds sn, Selebo hd Sdml.; höll år 1865 på att genom
igän-vallning försvinna. Etymologien är mycket svår att närmare
bestämma. Möjligen ingår i namnet samma stam som i sv.
brftken m. n. Ormbunke’; jfr (?) Bräoketjäm (GS 1 V 33)
Dalsl. samt Breknen, det hos Fernow förekommande namnet
på Broeken. Bräckneån Blek. har däremot närmast sitt namn
efter Brftkne härad, äldre Bregne ock Brekne. Med afseende
på betydelsen kunna jämföras: Frftkentjftrn (GS 2 Ö 32, 3Ö31)
Vstml. samt de i Blek. förekommande Frägnasjön, -göl (3 Ö 40),
vidare de under Starringen anförda sjönamnen. Brftken ock
frftken äro möjligen sinsemellan besläktade; se Bugge i Sv. lm.
IV. 2:53 noten. I detta sammanhang må nämnas, att smål.
rokksne n. ’Equisetum fluviatile’ (Rz s. 548 under rån)
närmast är att ställa till det likbetydande skånska rokkor (pl.).
Möjligen är Brftxnan att härleda ur ett analogt bildat ‘brftxne?
Emellertid gör sjönamnet ett ganska ålderdomligt intryck, ock
saknaden af gamla former gör det ännu vanskligare att yttra
sig om dess härledning. Kanske bör med afseende på bildningen
Malanan jämföras.
Bullaren bul3laren2 1. vanl. bul3lar2n (Bularen Tractus
Gothoburg. [1734]; Bulleren Tuneld s. 212 [1741]; Bullare-Sjöen
(Edman Ghor. Bahus. s. 26 [1746]; Bullare-Siön 1.
Bullare-vattnet därs. s. 341; Bullareqjön GS 2 V 34) Bullarens hd Boh.
Sjöarna, som i äldre tider sanuolikt utgjort en förlängning af
Isefjorden, ha sitt namn efter det härad, inom hvilket de äro
belägna, under den yngre medeltiden kallat Börderna skipreiöa,
senare Bordera, Bolleren, ur hvilken form den nysvenska
utvecklat sig; jfr no. gårdnamnet Halingen, hvilket enligt Rygh
NG 1: 19 utgår från ett fno. Haröangr. Stammen i detta namn
är väl densamma som mht. borte ’rand, kant m. m.’, fht. borto
’saum’, sv. b&rd o. s. v. Man har kanske alltså här att utgå
från betydelsen ’strand’, ock häradsnamnet skulle alltså beteckna
’stränderna kring (Bullare)sjöarna\ Hit hör väl också fsv.
Sil-byrdsedal, nu Silbodal, en sammansättning med ett äldre
‘Sil-byrdha 1. ‘Silbyrdhi, hvars första led är ett sjö- 1. ånamn; se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
