- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
81

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’Bärgund(en), fsv. ‘Beerghundi, har sannolikt i äldre tid
varit namnet å den i Bärgunda sn, Kinnevalds hd Smål.,
belägna Bärgundasjön (GS 2 Ö 38, 39). Sjönamnet är bildat som
JftUnnnen, Åsunden o. 8. v.; se Unden, Unnen. Ordet betyder
sålunda ’bärgsjön\ Jfr Bärg(a)ajön* 1, Bärgvattnet (GS 2 Ö 34),
B&rgtjärn (Bärga-, Bärga-)2. Slutligen må påpekas, att i Norge ett
älfnamn Bergunda förekommer (Rygh NG 3: 43). — Af fsv.
sjönamnet ’B&rghundi har bildats gårdnamnet B8erg(h)unda (1401,
SD NS 1); jfr gårdnamnen Kolunda (se ’Kolund[en]), Eällunda
(se *Källiind[en])^ Bägna (se Bägnaren) o. s. v. Gårdnamnet ligger
i sin tur till grund för det nuvarande sjönamnet; jfr Säfsjösjön,
VaUajöajön o. s. v.

Birkern 1. Bärkaren bäi^kai^n (Berkem Widegren 1: 328
[1817], Tham Link. 8. 949) Oppeby sn, Kinds hd Ög.
Namnet användes dock blott af den äldre generationen i trakten;
af det yngre släktet kallas sjön Björkaren (se d. o. 1) eller
Björken (se d. o. 3). Ordet synes vara bildat af stammen
i trädnamnet björk : berk-, fsv. bqprk-, hvaraf fsv. ‘Brerkir, på
samma sätt som fno. sjönamnet Aspir uppkommit af trädnamnet
asp (se Åspen) ock möjligen Älmareri af sv. dial. älm (~ alm).
Saknaden af omljud kunde då bero därpå, att orden icke —
såsom fallet är med t. ex. Bällen, Lygnern, Lägem — direkt
danats medelst afledningsändelsen -ja, utan en icke
oraljuds-värkande vokal har föregått densamma; jfr fsv. Mselir (Mälaren).
Emellertid är det egentligen nomina propria på -nir (ej -ir) där
omljudet otta saknas; jfr t. ex. Eolsnaren, Ijusnaren,
Malsna-ren o. s. v. Namnet torde därför snarast böra förklaras såsom
varande aflett af ett numera försvunnet älfnamn Beerka,
hvar-till en motsvarighet, fno. *Berka, kan^spåras i Norge1. Af detta
ord är ‘Baerkir en fullt regelbunden sjönamnsbildning2. Men
älfnamnet Bserka kan icke gärna hafva uppkommit af stammen
i björk: ett af denna bildat älfnamn bör antingen ha hetat

!) GS 2 Ö 39, 1 Ö 38, 2 Ö 38, 1 V 36, 1 Ö 35, 5 Ö 33, 2
Ö 32, 4 Ö 32, 5 Ö 32, 2 Ö 31, 4 Ö 31, 5 Ö 31.

2) GS 1 V 34, 1 V 33 3 ggr, 1 V 32, 1 Ö 32, 2 Ö 32, 4 Ö 32,

1 Ö 31 4 ggr, 5 Ö 31,
s) Rygh NG IV. 1: 134.

A) Jfr fno. Berir : Bera (Rygh NG 1: 375), Syrmir : Syrma (anf.
årb. 3: 300) o. 6. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free