- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
83

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af ain synnerligen karakteristiska form. Emellertid torde vi
åtminstone tils vidare böra betrakta dessa öfverensstämmelser
som blotta tillfälligheter, som »irrsken», af den art som så ofta
ock framgångsrikt pläga locka ortnämnsforskaren. Det
ofvan-nämnda gårdsnamnet Bön uppträder ofta äfven annorstädes i
vårt land, dock blott i Värmland, Bohuslän ock Älfsborgs län1,
där man ej kan finna någon sådan anledning till namnet, som
den ofvan antytts. Mitt förklaringsförsök af detta namn
anknyter jag till ett yttrande af Styffe Un.2 s. 145, där han om
Dal nämner, att det som gränsland ofta varit utsatt för fiendens
anfall ock att till följd häraf i oroliga tider särskilda
försiktighetsmått måst vidtagas. >En mängd vårdkasar eller, som de
ännu på norska kallas, bauner hade därför plägat hållas i
beredskap. Också kallas många gårdar än i dag Bön.» Denna
nppfattning tror jag i hufvudsak är riktig, dock torde icke det
svenska ordet Bön ock det norska — eller riktigare danska ordet
— baun ntan vidare kunna sammanställas, bvarom nedan. Huru
skall nu detta Bön, motsvarande ett fsv. ‘bon ’vårdkas’,
etymo-logiskt förklaras? För egen del är jag öfvertygad om att ordet
i grund ock botten är samma ord som sv. b&k i fyrb&k ock att
Ijadförhållandena böra tolkas på ungefär följande sätt. Detta
ord bäk är som bekant2 lånat från lty. båke ’stång för
signaleld, sjömärke, vårdkas o. s. v.’, af firis. båken n. ’varningstecken,
signal’ (hvaraf fda. baken, bagn, nda. baun ’vårdkas’, isl. b&kn
’tecken’, fsv. bakn ’stockfålla o.s.v.’ lånats)3. Det frisiska ordet har
sin direkta motsvarighet i ags. béaoon, fsax. båkan, fht. bouhhan ’

n. ’tecken, järtecken’; af en urgerm. grundform ‘baukna-. Denna
har uppstått ur *baukka- genom utjämning inom
n-stamspara-digmet (nom. *bau3an-) såsom got. taikns ur ‘taikka-4. Inom
ett dylikt paradigm har äfven stamformen baun- uppstått af
bau3un- enligt Sibveks’ regel; jfr uppkomsten af mht. zounen
’visa’ i förhållande till det likabetydande zougen. Om Bugges

*) Omkring 25 finnas upptagna i Sv. postortlex. (1894) s. 79.

2) Se t. ex. Tamm Et. ordb.

s) Detta senare ord anses af en ock annan forskare vara inhemskt;
se t. ex. Nor. Aschw. gr. § 342, 6; jfr äfven Kock TfFil. NR 7: 310.

4) Se Nor. Urg. lautl. s. 165; jfr vFries. Mediagem. s. 119.

Sv. landsm. XX. t. 6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free