- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
88

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ock bärgiga stränder. Jfr för öfrigt Fisk-, Pors-, Vasslösen
(samt Gottriken) ock i fråga om betydelsen äfven Hnmmeln, Märken,
Svarten o. a. — Det finnes ingen grund till att antaga, det bär
den i synnerhet i danska ortnamn vanliga ändeisen -lose
föreligger, hvilken med all säkerhet är nära besläktad med ag9.
lees ’betesmark’1.

Dalen, se Dan.

Dalkarlen, Dalkarlssjön, se Svensken.

Damborn (Tham Vest. s. 155), se Dramborn.

Dammen är ett ganska vanligt sjönamn, t. ex. GS 3 Ö 40,
2 Ö 37, 5 Ö 31, 3 Ö 31, 2 Ö 31. Det torde allestädes uttalas
dam4 * * *men ock är säkerligen best. form till sv. dam, fsv. damber
’fördämning, sump’. Med samma ord äro väl äfven följande
sjönamn bildade: Damsjön (34 ggr), Damtjäm (35 ggr),
Dams-tjärn (1 gg), Damgöl(en) (2 ggr)2.

Dan (Hermelin 1810, Widegren 1: 597 [1817]) Åtvids sn,
Bankekinds hd Ög.; kallas å GS 3 Ö 35 Dalsjön. Jag antar
alltså, att skrifformen Dan afser ett uttal dan 1- dtan. Ordet
skulle sålunda på rspr. lyda Dalen samt är bildat af sv. fsv.
dal m. ’vallis’, isl. dalr o. s. v. Jfr Dalsjön8, Dal(e)tjäm4.
Samma ord ingår som senare led i fsv. bäcknamnet Diupudal,
nsv. Djupedalen, VGL IV. 10, hvarom talas under Djupen. Jfr
för öfrigt Dänningen, Yammen.

Dansjön, se Dänningen.

Degerlofven de3gerlo2ven (Degerlofven GS 1 V 32;
Da-gerlofven Hermelin 1808, väl tryckfel) delvis inom Stafnäs sn,
Gillbärgs hd Vrml. Ordets första led är sv. (dial.) diger, fsv.
digher, deger, isl. digr ’fyllig, tjock, stor’; jfr sjönamnen
Deger-ullen, Deglunnen, Degersjön (GS 1 O 36), Degerträsket,
Deger-vattentjärn (Nordlinder Sv. lm. VI. 3: 15—16), gårdnamnen
Degerfors ock Degemäs i Karlskoga, Degerhof Ög. o. s. v. Om

x) Steenstrup dHist. tidsskr. 6 R. 5: 348.

2) På grund af ett missöde, som drabbat mina anteckningar om

detta namn, är jag icke i tillfälle att närmare specificera mina uppgifter
om detsamma. Detta hade kanske i alla händelser varit öfverfiödigt, då

sjönamnet Dammen, där det förekommer, väl snarast fungerar som ett

rent appellativum ock sålunda knappast faller inom området för denna

afhandling.

») GS 1 Ö 37, 1 Ö 36, 3 Ö 35, 4 Ö 33, 5 Ö 33.

*) GS 2 V 34, 1 V 33 2 ggr, 2 V 33, 1 V 32.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free