Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
namnet Dubis, numera Doubs, gr. wpXo? ’mörk, blind’ o. s. v.1
I detta fall hör Dofvem sannolikt etymologiskt tillsammans med
stammen i st. döf ock ännu närmare med fsv. dovi ’dvala’. Att
sjöar på liknande sätt erhållit sina namn i motsättning mot
bvarandra, är icke ovanligt; jfr Ijusterhöfden ~ Svarthöfden
ock se vidare t. ex. under Lyen samt betydelseöfversikten. Om
emellertid r i namnet skulle höra till stammen, bör det snarast
sammanställas med gfirdnamnet Doft-a* * 8 Snaflunda sn Nke = fno.
gårdnamnet Doftar, som ligger till grund för härads- ock
tjäll-namnet Dovre (det senare fno. Dofrafjall)3.
Dolpan sannolikt dol^an8 (6S 1 V 32), liten vattensamling
i Gillbärgs bd strax söder om den sydligaste spetsen af St. Gla
Vrml.; eg. ett appellativum, sv. dial. dulpa ’fördjupning, hål’,
dölpa Rz (se Döipan) o. s. v. motsvarande det likabetydande no.
dolp, dolpa Aas., hvilket senare ingår i no. gårdnamnet Dolpa *.
Med afseende på form ock användning jfr Hnlpan, Yesan.
Drafven dra*ven8, enligt annan uppgift äfven dra4ven
(Hermelin 1808, Wieselgren 3: 134, Allvin Vestbo s. 125; ej upptagen
å GS 1 Ö 38) Refteleds o. Ås s:nar, Västbo hd Smål. : Drafö
(år 1358 Drafhö enl. SRP nr 1811), Draftinge. Detta senare
gårdnamn är sammansatt med fsv. ping: en i närheten belägen
böjd kallas enl. Wieselgren 3:158 Tingstad. Sjön är enligt
Allvin om sommaren nästan helt ock hållet öfverväxt med vass,
nate ock flottgräs samt liknar en vidsträckt äng. Jag
sammanställer ordet med den nord. stam draf*, som ingår i isl. draf n.
’affall, smulor’, fsv. drav n. ’svinföda’, sv. ’mjölkblandning åt svin
ock böns, mäsk’, jutländska äfven ’myr, sump’ (etymologiskt
behandlad af vFries. Mediagem. s. 30 följ., Torp Studier s. 177).
Betydelseutvecklingen har varit densamma som i det jutländska
ordet; jfr äfven Mången, Mäskaren. Möjligt är, att ordet är
rotbesläktat med fno: älf- ock fjordnamnet Dr^fn (se Dramborn) samt
no. älfnamnet Drefja, hvilket anföres af Rygb NG 3: 375. .
Dragaren (Tham Vest. ss. 5, 157, 166) måste vära
felaktigt för Dagaren.
*) Om denna stam se närmare Persson Wz. s. 55 följ., Brugm.
Grundr., 1: 108.
8) Den i SGU omnämnda DofTasjOn (D&fra-Sjön Tuneld [i] 2: 73
[1786]) ligger icke vid denna gärd.
*) Bygh NG IV. 1: 1. . 4) Rygh. NG 3: 434.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
