Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med den någon gång förekommande skrifningen Otlee- (SD 3: 69)
bör möjligen sammanhållas den enligt Liguell äfven
uppträdande formen Hödtl&soog K Namnet uttalas numera af
allmogen (enligt uppgift) Ȁlskog*, hvarom nedan. Edleskog
Edslan = Ånimskog <- Ånimmen = Mangskog <- Mangen =
Treskog Tren = Gunnarskog <- Gunnern o. s. v. — Då socknen
är uppfylld af höga bärg med trånga dalar, vill man ju vid
försök att förklara ordet gärna tänka på sv. ed, isl. eiÖ o. s. v.,
hvilket i no. bl. a. användes om »en dyb indssenkning i et fjeld,
som giver let vei mellem to bygder». Af detta ord äro åtskilliga
svenska sjönamn bildade (t. ex. Edsjön GS 1 V 34Dalsl., 5 Ö 32
Uppl., Edstj&m 1 V 33 Dalsl.). Men sockennamnets äldsta form
Etlmskogh synes förbjuda en dylik tolkning. Man har för
sjönamnet att utgå från ett fsv. ’Etle, motsvarande ett isl. ’Eitli.
Detta kan icke föras till det fno. personnamn Eitill, med hvilket
enligt Rygh NG 2:112 åtskilliga no. gårdnaran äro sammansatta;
men det är ju möjligt, att etymologiskt sammanhang mellan de
båda namnen äger rum. Den enda nu lefvande ordstam inom de
nordiska språken, till hvilken sjönamnet kunde ställas, är, så vitt
jag vet, den som ingår i sv. etter, fsv. eter, isl. eitr o. s. v.,
alltså densamma af hvilken med all sannolikhet såväl sjönamnet
Ettera som sv. flodnamnet Ätran direkt äro bildade. Om så
emellertid är förhållandet, synes det mig möjligt, att för detta
sannolikt uråldriga namn samma.betydelse ligger till grund som för
de rotbesläktade gr. otSaco kvälla’, ot%a ’svall’; jfr gr.
’skogig bärgstrakt’, som Prellwitz Et. wb. d. gr. spr. för till denna
ordgrupp. Huru som hälst torde orden etymologiskt höra
tillsammans; den betydelse, det svenska sjönamnet haft, kan
svårligen med något slags säkerhet närmare bestämmas. — *Etle ->
Edslan (Etslan) liksom fsv. kotliker -> köttslig, vatle -*» vatsle,
vassle. I sockennamnet bar utvecklingen på grund af den första
ledens relativt obetonade ställning varit en annan. Etlmskogh
-> Älleskog (-* Älskog) — Ostra Gotland, Östra Gytland ->
östergyllen. Formen på -an är oblik kasus; jfr Eldan samt
t. ex. sv. vassla fsv. vatle. Sjönamnen ha naturligtvis ofta l
l) Jfr med af seende p& begynnelseljudet den moderna biformen
Hesselskog, folketymologisk anslutning till sv. dial. hässle : hassel;
jfr fsv. hsesleskogher; se Sidenbladh Härads- o. sockennamn s. 44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
