- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
105

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

best. form; jfr Fjällansnäs under Fjällen1. Det är på grund af
de växlande formerna ytterst svårt att yttra sig om härleduingen
af detta namn. Det är väl sannolikt, att Alen ock Älen åsyfta
att återge det nämnda dialektiska uttalet Huru denna form
förhåller sig till Eldan, Åldan, kan jag icke säga : möjligen
föreligga här två gamla namn på samma sjö, hvarvid — såsom ofta
är fallet — det ena i ljudligt afseende påminner om det andra,
hvilket gör det troligt, att ömsesidig påvärkan eller ombildning
af en äldre benämning ägt rum; jfr Algudhi ~ Allgunnen, Fripi
~ Frilien, ’Malingen ~ Malmsjön, Oren ~ ören, Bifven ~
Byf-ven, Bummen ~ Bunnir, Bömen ~ Byningen, Skiren ~ Skären,
Snesaren ^ Snoken. Om vi nu emellertid våga utgå från
formen Äldan — för Eldan har jag ingen annan hemul än GS

— kunde man tänka sig, att namnet utgår från sv. eld, fsv.
eldher, eller, isl. eldr o. 8. v. Å-formen vore då att
sammanhålla med sv. dial. äll. Denna olikhet i stamvokalen beror på
gammal växling i paradigmet af former med ee (= isl. e) ock é
(= isl. ei). Samma grundord föreligger i (åtminstone några af)
sjönamnen Ellern, Eldsjön (GS 1 Ö 38), Ellsjön2 ock möjligen
äfven Ellesjön3; jfr vidare det på flera ställen i Norge
förekommande älfnamnet Eldaaen, fno. Elda, hvilket Rygh anser kunna
betyda »sviende som ild»4. Man kan väl också tänka sig
betydelsen »glänsande som eld». Formen på -an utgår från de oblika
kasus; se Edslan. Den fsv. formen skulle alltså ha lytt*Eldhe.
Samma namn kan äfven ingå i fsv. Eldasund (1405)5, där
Eldhakan fattas som genitivus definitivus; jfr Bmllafors under Bällen.
Därjämte synes ett fsv. ’Eldhir hafva funnits; se Ellern. Eldhe :
Eldhir — ’Brolie : Brollir. Med afseende på betydelsen kunde
man erinra om fht. Fiurbah, nu Feuerbaoh, hvilket väl — såsom
Företem. 2: 505 med tvekan antar — hör till fht. flur ’feuer’

— dock är det naturligtvis ej lätt att säga, hvilken egenskap
ordet i denna sammansättning skolat beteckna.

Eldaren, se Ellern.

1) Andra liknande fall äro Lienshyttan : 9jönamnet Lien, Trastens?
äult: ’Trästen (se Trftsten), Tröntorpet : sjönamnet Trön; jfr Elen.

*) GS 3 Ö 40, 2 Ö 38.

3) GS 1 Ö 42, 1 V 37 2 ggr, 1 Ö 37.

4) NG 2:74, 156; 163, IV. 1:121.

5) S ty ife Un2 s. 235.

Digitized by

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free