Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enen (Lotter c. 1750) Älfdals hd Vrml.; kallas nu Stora
Ensjön (GS 1 Ö 31). Jfr liknande namnbyten under Asken
(Lotter), nu Askesjön, ock Gran, af hvilka sjöar en numera kallas
Gransjön.
Eningen e3nigen2 (GS 1 V 36) i gränsen mellan Seglora
ock Bollebygds s:nar, strax söder om Viaredssjön Vg. : trädnamnet
en (se Enaren, Enen). Jfr Löningen. Knappast kan namnet
däremot föras till ett ord motsvarande fno. einangr ’bärgpass, djup
tvärdar, hvaraf no. gårdnamnet Enangen (Rygh NG 4: 89).
Envetten, Stora, en3vet2ten (»ennvetten») (Enveten GS 5
Ö 33), liten sjö i Vårdinge sn, Öknebo hd Sdml. Det ligger
nära till hands att med tanke på betydelsen af sjönamnen B&fven,
Illera, Parsen, Trätten o. a. härleda namnet från ä.-nsv. sv. dial.
envet(t)en ’envis’. Detta ord synes visserligen — att dömma af
uppgifterna hos Rz s. 120 — vara inskränkt till Götaland (med
Värmland) ock Närke, hvarförutom det förekommer på Gotland
ock i danskan. Men enligt mig lemnad uppgift begagnas det
äfven i Södermanland, ehuru min meddelare ej hört det i
speciellt den trakt, hvarom här är fråga.
Erkan eller enligt uttalet Ärkan ftr%an2 (Erken Tham Nyk.
s. 22; Erkan GS 4 O 34), nu nästan helt ock hållet
igängrun-dad sjö i Lunda sn, Jönåkers hd Sdml. Med afseende på
formen -an, hvilken i Sdml. är ytterst vanlig, se Edslan ock
öfver-sikten. Ordets etymologi behandlas under art. J är ken.
Erken 1 ock 2, se resp. Erkan ock Järken.
Erlången e3rlog2gen 1. Ärl&ngen ä3rlog2gen (så enligt
uppgift allmogens uttal).
1) (Erlången Hermelin 1810, GS 3 Ö 35) Horns sn, Kinds hd Ög.
2) (Erlången Tuneld s. 115 [1741], Lotter c. 1750,
Brooc-man 2: 245, 300 [1760], GS 3 Ö 35) stor sjö i Grebo ock
Svinstads s:nar, Bankekinds hd Ög.
Jag ser i detta ord en sammansättning med adj. lång (se
L&ngen) ock fsv. ér, motsvarande isl. eir (i sammansättningar
med ljudlagsenligt ä: århjalmr), ags. ér, f ht. ér (jfr ty. adj. ehem)
germ. aiz-1 = lat. aes, sskr. éyas1. Betydelsen af dessa ord är
visserligen vanligen ’ koppar’; se Schrader Reallex. s. 488. Här *)
*) Ordet är säkerligen inhemskt germanskt, liksom hela serien beror
på ett inhemskt indoeuropeiskt grundord. Af annan mening är emellertid
Kauifmann ZfdPh 31: 395; jfr häremot Schrader anf. st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
