Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ags. fléot ’Ulf o. 8. v. Det förekommer äfven, ehuru sällan,
i no. ortnamn ock har i äldre tider också betecknat insjöar1 * *.
Troligen ingår det i älfnamnet Flytbäoken, Brunskogs sn Vrml.
Dess tyska motsvarighet, mht. vlies m. ’bäck’, torde nppträda i
det tyrolska ortnamnet Flies (1159), Fliesse (1220)*. I fråga
om Ijudntvecklingen kunde man jämföra t. ex. fsv. Weetinge
(ström), nu Vättinge Sdml.8. Man knnde också tänka på
nordsv. dial. flyt ’rask, snabb’, motsvarande isl. fljétr4; jfr med
afseende på betydelsen Srinnaren o. a. (se öfversikten).
Formellt mera tillfredsställande vore emellertid att som grundord
antaga ett urnord. ’fluhtö, no. flott f. ’en jevn og skovles flade,
fjeldmvr’, hvilket Torp Stnd. s. 183 ställer till de nnder Flugen,
Fliten 1 anförda orden. Stränderna kring sjön synas vara
jämförelsevis flacka. Man hade i så fall att utgå från ett urnord.
•fluhting-, motsvarande isl. "fl^tting-. Något bestämt afgörande
mellan dessa möjligheter kan jag icke träffa.
Flyxen 1. Flöxen5 * * flök8sen* 1. flök4Ben (Flyx en GS 1 Ö 38)
Hvittaryds sn, Snnnerbo hd Smål. Sjöns stränder samt
formation göra det i hög grad sannolikt, att här ett namn med bet.
’flatsjön’ eller något dylikt föreligger. Om den stam, af hvilken
namnet bildats, varit flog- 1. fluk-, kan jag ej afgöra; i alla
händelser står den i afljudsförhållande till de under Flagan eller
Flaken behandlade orden. Ar stammen flug-, bör Flngen
jämföras; är den fluk-, hör väl ordet till sv. dial. fluka f. ’större
vattengrop’ o. d. (se Rz 8. 151 nnder flo), bildat som flaka, flaga,
flata o. 8. v. Någon svårighet vållar under alla omständigheter
omljudet. Med afseende på bildningen jfr för öfrigt det
lik-betydande Flaxen. — I trakten anser man, att sjöns vatten lätt
uppröres af vinden ock att detta gifvit sjön dess namn. I ock
för sig själf är en dylik hypotes mycket rimlig ock
akcep-tabel; jag vet dock ej, hvilket ord i så fall skulle ligga till
») Rygh NG 1: 375.
*) v. Grienberger i AfdA 23: 22.
8) 8D NS II.
4) Rz s. 151, Bugge hos Nor. Sv. lm. IV. 2: 49.
5) D& stainstafvolsons 0 sannolikt har samma etymologiska valör
som i dial. möoke ’mycket’, stöoke ’stycke’ o. s. v., alltså motsvarar
rspr. y, ock jag dessutom ej annars sett namnet stafvat med O, har
jag efter nugon tvekan till uppslagsform valt Flyxen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
