Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
komma nu till det namn, inom hvilket enligt mitt förmenande
y-vokalen ljudlagsenligt uppstått ock från hvilken den inträngt
i öfriga här behandlade namn, bl. a. i sjönamnet Fryken;
nämligen Friku hæraþ. Jag anser, att ur detta Frīku genom s. k.
kombinerat u-omljud utvecklats ett Frȳku, hvarvid särskilt
erinras därom, att r i fsv. tid varit ett labialt ljud1. Denna så
uppkomna stam Fryk- har sedermera — närmast genom namnet
Fryku hæraþ (ock väl äfven Frykerud, jfr nedan) — öfverförts
till sjönamnet Fryken ock öfriga ortnamn, hvilka ljudlagsenligt
skulle haft i.
Detta Friku, som ingår i Friku hæraþ, antager jag vara
det gamla namnet på »den från urminnes tider för timmerflottning
så beryktade Gunnita2 eller Frykälfven»3, hvilken genomskär
västra delen af Kils hd, alltså fsv. *Frīka; jfr de värml.
älfnamnen Alstran, Badan, Björkan (l. Björkeån), Emtan, Leran,
Lysan, Stöpan o. s. v. Sjönamnet kan i detta fall icke vara
bildat af älfnamnet: man hade i så fall snarast väntat en
tvåstafvig form af det förra, *Frikir l. *Friki. Nu talar emellertid
dels ordets nuvarande uttal med akc. 1, dels ock framför allt
namnen Fryksdal ock Fryksände (se 1 ock 4) för en fsv.
enstafvig sjönamnsform. Man får därför antaga, att älfnamnet
*Frika bildats af *Friker på samma sätt som Alstra(n) af *Alster,
där af enahanda grunder sjönamnet bör betraktas som det
primära. Svårigheter vållas af de fsv. formerna Frykarudh o. s. v.
Huru nu än dessa skola förklaras4, tror jag dock ej, att man
på grund af dem behöfver ansätta en tvåstafvig sjönamnsform,
som i så fall skulle uppträtt som växelform till den enstafviga
form, från hvilken det nuvarande sjönamnet oomtvisteligen utgår.
_________
1) Jfr Nor. Sv. lm. I: 328, Kock Sv. språkhist. s. 22 följ. Som
prof. Kock för mig påpekat, har i detta fall på grund af invärkan från
det föregående f labialisationen hos r kunnat vara starkare än eljes.
2) Gunnita är egentligen namn på en i socknen belägen gård, jfr
äfven Skommita, likaledes i Kils socken, Julita (1387, 1415 Julitta)
Oppunda hd Sdml. : fsv. *ætta, isl. ætta : got. aihts, fht. ēht f.
’egendom’ (= sv. ätt, isl. ætt); med -æ- <- -i- i obetonad ställning.
3) Lex. 4: 154.
4) Snarast är Frykarudh en analogisk ombildning af ett äldre
*Frykurudh; jfr t. ex. fsv. Gelluryd (1342), men Gellarydh (1344),
Hyndarydh (1346) ~ Hyndorudh (s. å.) — se SD V — ock vidare
fsv. Valuby ~ Valaby (1399) enligt SRP.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
