- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
182

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

glopp o. s. v. semasiologiskt skall motiveras, känner jag ej.
Svårigheten här är ungefär densamma som i fråga om Glottern.

— Af ett fsv. gläp- kan på grund af det nuvarande uttalet
namnet ej härledas; den fsv. formen har sanuolikt lytt ’Glöp(er)
eller *Glöpp(er).

Glåttern, Glåttran, se Glottern, Glottran.

Glödtjärn, se Glimmingen.

Glömmingen, se Glimmingen.

Gniden, Gnien, se följ.

Gnin gni*n (Gniden Grau s. 399 [1754]; Gnien Lex. 5:411,
GS 3 Ö 31), en utvidgning af Kolbäcksån i Ramnäs sn,
Snäf-ringe hd Vstml. Kanske föreligger här den med ga-prefix
utbildade stammen i Nian (GS 4 0 27) Häls., fuo. älfnamnet Niö,
Nidälfven vid Trondhjem, fht. flodnamnet Nida (Förstem. 2:1078),
till hvilken jag under alla omständigheter ställer sv. älfnamnet
Nissan (— fsv. Nia VGL IV, Nizå Fagrskinna, Nisa Rogberg
8. 397 [1770]). Fsv. Niz är bildat med det särskilt i no.
älf-namn vanliga suffixet s; se öfversikten. Denna stam bör i sin
tur möjligen föras (som en afljudsform?)1 till got. nidwa f.
(= isl. niö[fQlr]2 3 *), afledning af ett gammalt fårgnamn på -uo-?5
Detta är dock blott en lös gissning, som emellertid kunde anses
finna ett stöd i den omständigheten, att sjön är en utvidgning
af Kolbäoks&n, eg. ’den svarta bäcken’ (se Kolsnaren). — Fsv.
’Gnider).

Gnöttlern gnöt^lei^n (Gnöttlen Crselius 88. 7, 23 [1774],
Gnötlen Hermelin 1818, GS 3 Ö 37) Hvena sn Kim. :
Gnöttle-rum. Namnet kommer sannolikt af en germ. stam gnaut- af
en enklare basis gnau-, som uppträder med andra afledningar i
isl. gnauö f. ’stoj, larm’, gnaust, gnaustan ’gny’. Till en
afljnds-form af samma rot höra isl. gnyr ock sv. dial. gnylt(r)a, af
hvilket sistnämnda Gnylt&n, namn på en biflod till Amån,
härleder sig. Namnet tillhör den stora grupp af sjönamu, som
betyder ’den larmande, hvinande’; jfr t. ex. Galmaren, Tjatingen.

— Fsv. saunolikt Gnotle.

1) Jfr däremot Gnidby (SD NS I från 1401), nu Gnedby, Kuddby
sn Ög.; Gridby SD NS 1: 48 beror på tryckfel.

2) Falk Ark. 5: 111.

3) Eller kanske ieu. -tuo-; jfr sskr. nila o. s. v., se Lidén Z. altind.

u. vergl. sprachgesch. b. f>9 följ. ock jfr Uhlcnbeck PBB 27: 128.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free