Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R&grecken i Nora bärgslag Vstml. : Grecksdal, Grecksnäs,
Greoksskog, Grecksåsar. Sjönamnet ingår för öfrigt i följande
äldre former af namn på vid eller nära sjön liggande gårdar:
Greeks&sar 1571Grikes&sar 15912, Griokzå&s 16063,
Grickes-åssar 16224, Greekisååsar 16265, Gregers&hsen 16326.
Grex-åsser 16347, Grykesftåsa 16428, Grijkes&åsa 16449, Grikz&sa
16^810, Gregs&sar 168211; vidare Greekznftes 168112, samtliga
namn nr diplomatiskt återgifna äldre handlingar. Det finnes
många skäl. som tala för att namnet på denna sjö egentligen
betyder ’den steniga’ eller något dyl. Emellertid är det väl
af formella grunder omöjligt att sammanställa ordet med Gryten
(Gröcken) o. s. v. Vi ha sannolikt att utgå från ett namn, som
att dömma af gårdnamnsformerna Gre(e)kis- o. s. v. i fsv. skulle
lytt ‘Grékir, isl. ‘Greikir, hvars é i första leden af med
sjönamnet sammansatta ortnamn framför dubbelkonsonant öfvergått
till i9 hvilket sedermera — kanske under påvärkan af sjönamnet
— åter blifvit e. Greken -> Grecken under invärkan af
Grecks-åsar o. s. v. Detta ‘Grékir tillhör sannolikt det älsta lagret af sv.
sjönamn; jfr Fryken. Det förutsätter väl ett adj. ‘greker, urgerni.
graikaz, ieu. ghroi-go-s, sannolikt en bildning med suffixet -go :
\ ghroi ^ ghri, hvaraf enl. Persson Wz. s. 104 möjligen fir. grian
’kies, grober sand’ är bildat. Adjektivet skulle betyda ’stenig,
sandig’. Roten har egentligen betydelsen ’rifva’ (jfr gr. £pu*>, lat.
friare o. s. v. Persson Wz. s. 103). Med afseende på
betydelseutvecklingen erinras om isl. grjot (se Gryten) : fht. griozan ’klein
zerreiben’ ock ty. grand (se Grann) : ags. grindan ’zerreibenr
(se Grindeln). Dylika urgamla adj. på ieu. -go- hafva
hufvud-sakligen bevarats i sjönamnen; för öfrigt finnas af dem endast
spridda räster. Af i trakten förekommande ortnamn med
likartad betydelse erinras om sjönamnen Saxen, Malen, Skärjen
(2 ggr); äfven det sistnämnda är en adjektivisk bildning, ehuru
af annan art än Greken. Den nuvarande enstafvighetsakcenten
2) Forssell Sr. 1571. s. 84.
3) Norask. ark. 2: 676.
5) Därs. 1: 570.
7) Därs. 1: 574.
9) Därs. 1: 577.
n) Därs. 3: 464.
2) Norask. ark. 1: 558.
4) Därs. 1: 569.
6) Därs. 1:573.
8) Därs. 1: 576.
10) Därs. 3: 447.
12) Därs. 1:586.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
