Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
göras, om sjönamnet är en afledning«af det förra eller identiskt
med det senare ordet. Snarast är jag böjd att fatta det som
en n-stamsafledning af horg i betydelsen ’sten’ ock sålunda i
detsamma inlägga betydelsen ’stensjön’; jfr det besläktade
Horken samt Gryten, Steningen äfvensom humlan. Namnets
grundord är alltså fsv. horgher, biform med u-omljud till hargher m.
’stenkummel, af stenar uppfört offeraltare’ Södw., hvilket är
synnerligen vanligt i fsv. ock sv. ortnamn, såsom Hargh(nsv. Harg),
Othinsharg, Thorsharg o. s. v. Dess isl. motsvarighet h9rgr
betyder ’bärg, klippa; tämpel’, fht. haruo ock ags. hearh’lund;
tåm pel’1. Ordets grundbetydelse anser jag vara ’sten, klippa’
eller ’steuhop’2. Häremot talar visserligen den i vissa språk
uppträdande betydelsen ’lund, offerlund’, hvarför man ock fört
ordet till lat. oaroer ’einfriedigung’3. Huru nu än må förhålla
sig med denna sammanställning, har man ytterst att ntgå från
en konkretare betydelse. Detta framgår nämligen af betydelsen
hos de ord, från hvilka fsv. hargher icke utan svårighet kan
skiljas4. Rotbesläktade äro äfven sskr. ^arkarä ’kies’ ^ gr.
xpoxaXT) ’kisel am meeresufer’5. Betydelseutvecklingen anser jag
ha varit: ’sten, klippa; stenkummel’ -» ’af stenar uppfört
offeraltare’ ’hälgedom i allmänhet’; sålunda äfven använt om heliga
lundar6.
Hvad nu sjönamnet Horjen beträffar, föreligger väl här som
nämnt ett exempel på bevarat u-omljud7. Ljudlagsenligt
öfver-går dock annars fsv. -9r- till -or-8. Att denna ljudförbindelse
här — att dömma af uttalsuppgiften — uppträder som -or-,
*) Om fno. h9rgr i no. ortnamn se Rygh NG Indi. b. 58, 1: 299
o. 8. v.
2) Se utförligare min uppsats i Språkvet. sållsk. förh. 1891—94,
8. 96 ock där citerad litteratur. Åt samma uppfattning lutar äfven
Rygh NG Indi. s. 68.
8) Nor. Urg. lautl. s. 229.
4) Se den i not 2 citerade etymologiska uppsatsen.
5) Dessa ord för Prellwitz med tvekan tUl fir. olooh ’eten’; Hirt
Ablaut s. 124 däremot härleder dem ur en ieu. bas k erok.
6) Om forngerm. ord med betydelsen ’hälgedom, tempel o. d.’ se
Mogk Germ. myth.2 8. 166.
7) Jfr fda. Horgh (Script. rer. dan. 3: 552).
8) Kock Fsv. ljudl. s. 469 f. Jfr Hörgh (1413), nu Hölja
Göinge hd Skå. (Styffe Un.2 s. 71); Hörg (1145), nu Hör Frosta hd
Skå. (SD 1: 50); se andra fall hos Falkm. s. 56 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
