Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1) (Hufvan Radloff 1:13 [1804], 6S 6 Ö 31) Skederids sn,
Sjuhundra hd Uppl.
2) (Hufvan GS 6 Ö 31) i samma socken.
Namnet utgår antingen frän oblika kasus af ett fsr. *Huve
eller frän ett fsv. "Huvir, afledningar af fsv. huver, hvilket i
lagarna betyder ’det öfversta af en byggnad, tak’, no. huv
’takäs’. Samma ord ingår äfven i det likaledes nppländska
sjönamnet Huflsjön (GS 5 Ö 30) Ekeby sn. Namnet syftar pä de
i närbeten af sjöarna befintliga höjderna. 1 betraktande af den
böga älder, som man har all rätt att tillmäta dessa sjönamn, är
det rent af möjligt, att det till grund liggande ordet huf- här
icke har den i fsv. uppvisade betydelsen, ntan betyder ’bärg,
kulle’ 1. dyl.; jfr de besläktade no. hov n. (<- *huba-) ’liten hög\
fht. hubil ’kulle’, ags. hofer, fht. hovar, mbt. hover ’böcker*,
lit. kupstaa ds., fpere. kaufh m. ’bärg’, zend. kaofä ’bärg;
kamel-puckel’. Ordets grundbetydelse är ’bvälfning’1 *. Namnet
Hufvan är till sin bildning ock betydelse att jämföra med sjönamnen
Bringen, Fjällen, Hillen o. s. v. samt till betydelse med de
besläktade Höfvern ock Hofran. Ett sbst. fno. hufa (fsv. huva)
ingär i namnen Hufhnes (Huvunses) Vg. (enl. Sverres saga)
samt i Vinger Nge, Hufurud Smaal. Nge*. Utanför den nämnda
gården i Vinger finnes en fors, som enligt Rygh möjligen
kallats Hufa, hvilket namn han är böjd att föra till isi. hufa
’hufva’. Detta ord torde dock i alla händelser knappast ingå i
det sv. sjönamnet.
Hugn hug*n 3 (Hugn Lotter c. 1750, GS 1 V 31; Hungen
Fernow s. 10 [1773], Björkman s. 105), icke obetydlig sjö i
Köla sn, Jösse hd Vrml., med bärgiga stränder, men i norr
begränsad af ängsmark ock åker. Det ser ut, som om n här icke
vore artikel, utan tillhörde själfva stammen, ock namnet sålunda
vore bildat såsom t. ex. fsv. pughn (se T&kern); se för öfrigt
öfversikten. Formen Hungen är att bedömma som dial. ungen,
vangen, best. former af ugn, vagn o. s. v. Ordet tillbör säker-
*) Jfr Hj. Falk Akad. afh. til S. Bugge 8. 18, Fick( 1: 380,
v Fries. Mediagem. 8. 51 f. ock där citerad litteratur. Den ien.
grundformen är kup- (jfr t. ex. fslav. kupT> ’hop’) eller kabh (jfr sskr.
kubhrä- ’gro8shöckerig’).
*) Rygh NG 1: 376, 3: 210; jfr Personn. s. 135.
3) Uttalas enligt uppgift med ett ljud mellan o (o) ock u (ar, 87).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
