Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen det allra älsta lagret af svenska sjönamn. Det är icke
sannolikt, att namnet Hugtjäm (GS 2 Ö 32) Vstml. är att
sammanhålla med detsamma. Däremot knnde man misstänka, att
i gårdnamnet Hungvik (Högernds sn Vrml.) dolde sig ett ‘Hugn,
äldre namn på den vik af Glafsfjorden, vid hvilken gården är
belägen. Vidare är det väl sannolikt, att en omljudsform af
samma sjönamn uppträder i det likaledes värmländska
sjönamnet Hyngen, hvilket i sin tnr antagligen icke bör etymologiskt
skiljas från det likalydande sjönamnet i Ydre.
Beträffande härledningen af Hugn antager jag som möjligt,
att sjönamnet är bildat af ett älfnamn. Nu utfaller i Hungen den
bekanta Vrångsälfven (no. Vrangselven), om hvilken jag med
egna ögon öfvertygat mig, att den i hög grad gör skäl för sitt namn
(af 1* *8v. vränger, isl. (v)rangr ’krokig, sned’; se Vr&ngen). Denna
älf skulle då i älsta tider haft namnet Huga, hvilket möjligen
kan vara etymologiskt identiskt med no. älfnamnet Hugu1.
Ordet för jag till följande ordgrupp: serb. o-kuka ’flodkrökning’,
fslav. kuko-nosi» ’kroknäst’, bulg. kuka ’hake1, ir. cuar (*- ‘kukro-)
’krokig’, af ieu. \ kuk ’böja’, hvilken rot säkerligen är identisk
med den rot med betydelsen ’hvälfva sig’, till hvilken germ.
*hu3ilaz (ty. hugel), isl. haugr ’hög’, lit. kaukas ’buckla’,
kau-kara ’kulle’ o. 8. v. höra2. Älfven har i så fall i äldre tid haft
ett namn med samma betydelse ’krokälfven’, hvarmed hon nu
benämnes. Jfr i fråga om betydelsen Krökingen, Vekmangen,
Vrem. Skulle emellertid förloppet icke i detalj ha varit det som
ofvan angifvits, tror jag i alla händelser, att sjönamnet på ett
eller annat sätt sammanhänger med de nämnda orden, så t. ex.
att sjön fått namn efter de kringliggande bärgen ock höjderna,
hvarvid t. ex. sjönamnen Bringen, Fjällen, Flugen, Hillen ock
Hufvan kunde jämföras. Däremot torde det ej höra ihop med
sskr. 9uciB ’blank’ ock därmed besläktade ord. Vattnet i sjön
är för öfrigt något grumligt. — Fsv. ‘Hughn.
1) Dettas stamvokal kan dock äfven vara en s. k. ligedannelseforiu;
se Rygh NG 3: 399.
*) Kluge Et. wb.6 s. 177, Zupitza Germ. gutt. s. 110, Uhlenbeck
Et. wb. d. altind. spr. e. 56. Skulle man med tanke p& sskr.
kuoa-’kvinnobröst’ äfven våga fora germ. hugi- (got. hugs m. o. s. v.) ’sinne,
tanke’ till denna rot? Grundbetydelsen skulle dä vara den konkreta
’broet; eg.: hvälfning’, hvarur liksom i en mängd likartade fall den
abstrakta utvecklat sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
