Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hällar i Hvetlanda sn, Östra hd Smål., ock Hunnebosg&rde,
gård i Fossenes sn Bohusl., hvilken är belägen vid en bärgsrygg,
som med branta väggar stupar ned mot densamma. För
jämförelses sknll må tilläggas, att Hunnebärg i Vg. hnfvudsakligen
består af lodräta, vid hvarandra uppresta bärghällar samt att
ena sidan af det nyssnämnda Hundebftrg i Smål. är mycket
brant. Slutligen hör hit fsv. Hnndakulle1, nu Hunnekulla, en
f. d. socken i S. Vadsbo hd Vg., äfven kallad Tibärg. Dessa
namn synas mig kunna fattas såsom innehållande en genitivus
definitivns af ett bärgnamn ’Hunde; jfr de enkla namnen Haal
(VGL IV. 11: 2), nu Hallebärg, ock Billingh anf. st., nu
Bilingen. Detta ord ’hunde anser jag snarast innehålla en afledning
af den bekanta ieu. roten ku- i sskr. qä ’svälla upp’, lat. od-mulus
’upptornad massa, hög’, kymr. own ’höjd’, oynu Uppstiga’, fsv.
hun ’takås’, isl. hunn ’mastspets’ o. s. v.2 Sistnämnda nordiska
ord hun ingår i fda. Hunsbiargh3, nu Hunsb&rget Smål., nära
Hallandsgränsen, en långt ut från sjön märkbar höjd4. Jag
erinrar i detta sammanhang om det väl äfven hithörande fsv.
gårdnamnet Hundzbergh (Vadst. kl. jordeb. s. 25), nu Hundsbärg,
Aska hd Ög., där möjligen samma bärgnamnsstam hund- ingår.
Bärgnamnet ’Hund- är sålunda så gott som identiskt med det
bekanta grek. bärgnamnet Kuv&oc «- ieu. ’kundho-, hvilket af
Lidén Upps.-stud. s. 96 föres till denna rot5. I afljudsförhållande
till detta ord står ieu. ’kuendho-, hvilket gifvit fornir. oend,
cenn, bret. penn6, gael. ben ’hufvud, spets’, bekant från de
keltiska ortnamnen, t. ex. Alpes Penninas7 (S:t Bernhard), corn.
Penrhyn, skotsk-gael. Ben Novis, (ty.) Finne, namn på en
höjdsträckning söder om nedre Unstrut, om hvilken se Bremer Ethnogr.
D SD NS 2: 522, 591, 599.
2) Om denna rot se för öfrigt Fick4 2: 84, Uhlenbeck Et. wb. d.
altind. spr. s. 322, Zupitza Germ. gutt. s. 208, Lidén Upps.-stud. s. 95.
8) Valdem. II:s jordeb.
4) Samma stam ingår efter min mening äfven i det förut omtalade
fht. flodnamnet Hunaha, nu Hann.
5) Namnet har äfven tytts på annat sätt; se Lidén anf. st.
6) Lidén Upps.-stud. s. 96 noten. R. Schmidt ock Brugmann Grundr.2
1: 694 utgå från k~ ennos (qennos). Den ir. formen oend, hvilken B.
förklarar som en skrifform, uppkommen då äldre nd ock nn
sammanfallit, kan emellertid tala för den ofvan ansatta grundformen.
7) Fick* 2: 59, Egli s. 106.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
