Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s. 41. Med dessa keltiska ord har Windisch sammanställt
det grek. bärgnamnet IKvSo;, men R. Schmidt IF 1: 73 har
framhållit, att de iriska ljudlagarna icke tillåta ett
omedelbart sammanförande. Under alla omständigheter är IltvSo;
rotbesläktat: det utgår från en variant kij-i- ock står i
afljuds-förhållande till sskr. cjvåyati ’svälla upp’1. Det gamla svenska
bärgnamnet Hunde, som jag ofvan vågat ponera, har sålunda,
som vi se, mycket fräjdade anförvanter.
För att nu återgå till sjönamnet Hunn kan det naturligtvis
likaledes utgå från ett äldre *Hund-, snarast en n-stam ‘Hunde
-v ‘Hunne(n), där artikelns n bortfallit efter annat n. Det fno.
älfnamnet Hunn synes uppvisa en annan afledning (äldre
‘Hunj)-eller kanske Hundn- med det i älfnamn ytterst vanliga n-suffixet2).
Skulle dessa förmodanden vara i hufvudsak riktiga, betyda de
ifrågavarande ortnamnen ’bärgån, bärgsjön’ o. s. v. Med
af-seende på betydelsen erinras om det antagligen nära besläktade
Hundlen samt Bringen, Fjällen, Flugen, Hillen, Hufvan, Kullen
ock många andra. Vidare må nämnas, att Hunnasjön vid
Hund-hult (GS 1 V 37) Vg. i äldre tid sannolikt hetat Hunne.
Gårdnamnet visar snarast hän på ett osammansatt sjönamn: ett äldre
‘Hundasiehult hade kunnat utvecklas till ’Hundsehult eller
‘Hundshult, men icke till Hundhult. Sjön är belägen i en
bärgig trakt, ock dess namn kan alltså väl vara aflett af det
substantiv i bet. ’bärg, höjd’, som vi ofvan trott oss finna.
Möjligen gäller samma tolkning för andra ofvan anförda sjönainn
på Hund-.
Till sist anmärker jag, att det af gårdnamnet Sillesjö9 (vid
östra stranden) scr ut, som om sjön Hunn i äldre tid äfven
burit ett annat namn, motsvarande sjönamnet Sillen.
Hunningen hun^igen2 (GS 4 Ö 36) Locknevi sn, S. Tjusts
hd Kim.; är väl aflett af djurnamnet hund, hvarom närmare
under Hunn. På grund af u-vokalen måste afledningen antagas
J) Jfr Persson Wz. s. 114. Andra forskare ha ställt gr. Iliväoc
till TrtÄiio) ’kvälla’; se Fick Bezz. Beitr. 21: 278.
2) Jfr t. ex. Rottnen. I fråga om ljud utvecklingen Hundn ->
Hunn kunde erinras om t. ex. fht. wanna (se Kluge Et. wb. under
wanne), isl. hU9nn, som af Lidén Upps.-stud. s. 95 sammanställts med
lit. szvendrai o. s. v.
3) Fsv. Sillasio (Tham Link. s. 935).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
