Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ha varit -ung- eller -und- (jfr Hnlingen), eller Hr ordet
uppkommet i relativt ung tid? Jfr Hynningen.
Hurfven hurven1 (6S 1 Ö 38) Gryteryds ock Hestrasmar,
Väst-bo hd Smål. Namnet bör kanske förbindas med det fno.
älfnamnet ‘Horf, som af Rygh NG 15: 385 föres till hverfa
Vrida sig omkring*. Man kunde ju också tänka på att det helt
enkelt är bildat af det bl. a. just i Smål. förekommande
substantivet hurva f. ’oredig sammangyttring, oredig hop* o. d. ock
sålunda att sammanställa med no. gårdnamnet Hurva, som Rygh
NG 1: 143 för till det i Östlandet brukade hurv f. med samma
betydelse2 *. Man kunde i så fall erinra om sjönamnet Mången.
I gårdnanmet Hörebo (vid sjöns östra strand) döljer sig
sannolikt en. om också förvanskad form af sjönamnet : någon äldre
form af detta gårdnamn har jag dock ej funnit, såvida det ej
skulle vara identiskt med det Hörweboda, som omtalas i SRP
nr 823 från 1368; den gård eller by, som bar detta namn, synes
man dock böra söka i Vg. Möjligen kunde mau tänka sig, att
i sjönamnet döljer sig en motsvarighet till fht. horo *sumpf,
horawin ’sumpfig*, hvaraf de fht. flodnamnen Horabach ock
Huri-win (Förstem. 2: 761) härledas.
Hurr, öfre, Mellan-, Nedre, hur4r (Hurr Lotter c. 1750,
GS 4 Ö 32; Hur Höjers karta; Hurren Cederström Vrml. fiskev.
nr 2029, 2031), tre sjöar i Töcksmarks sn, Nordmarks hd Vrml.
Namnet erinrar mycket om det gamla fno. älfnamnet HurÖ-,
som ligger till grund för bl. a. no. sockennamnet Hurdalen,
fno. HurÖardalr (Rygh NG 2: 414), ock som möjligen hör till
isl. hurÖ f. ’dörr*, ock det bör väl snarast föras hit. Emellertid
antager Werlauff Afno 1844—1845, s. 174 som möjligt, att det
i en gränsbestämmelse mellan Norge ock Sverge från senare
hälften af det trättonde århundradet omnämnda Auridavatn
(anf. arb. s. 164 = NGL 2: 489) syftar på dessa tre sjöar, som
alla förenas i ett från den norska gränsen kommande vatten.
Detta namn är sammansatt med isl. aurriÖi *salmo trutta, grålax,
laxöring*, motsvarande fsv. orrith, sv. dial. öred, da. orred, om
hvilket ord närmare hos Hellqu. Ark. 13: 236 f. Det är sålunda
*) Namnet uttalas med långt u-ljud; akcent obekant.
2) Jfr äfven det skånska sockennamnet Hurue (1417), nu Hurfva.
Horva (med akc. 2) är enligt prof. Lundell å Öland en vanlig benäm-
niog å vissa gärden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
