Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af samma art som de under Asplången anförda sjönamn, hvilka
innehålla benämningar på fiskar. Formen Hurr af äldre
’Urr-hade då uppkommit genom stark sammandragning, underlättad
däraf att ordet aurriöa-, fsv. erripa- ingått som led i en
sammansättning. Utvecklingen vore densamma som i fsv. skuträ vid
sidan af sketra, Asguter : Asgeter o. s. v. Anda in i
jämförelsevis sen tid förekommer den sammansatta , namnformen
Hurrsjöarna, t. ex. Fernow s. 8. Ur dessa sammansättningar på
-sjö eller -vatten skulle formen Hurr ha eliminerats, jfr analoga
fall under Kallen, S&rfven (för SarfbjönP). Med afseende på
formen Hurr af äldre aUrr kunde hänvisas till de af Nordl. Sv.
fornm. tidskr. 9: 298 f. anförda analogiska fallen; jfr äfven
Hinsen. Enligt Cbdeeström förekommer laxöring i sjöarna.
Formellt identiskt med det nämnda AurriÖavatn är väl också
namnet å den likaledes i Töcksmark belägna sjön Urvattnet
(Cström anf. arb. nr 2021), i hvars af- ock tillflytande
vattendrag äfven laxöring förekommer. Samma första led ingår äfven
i fno. Aurriöabekkr, nu 0reb»k, hvarom Rygh N6 2: 290 talar.
Sannolikt innehåller Öraddasjön (GS 1 V 88 Hall.) samma ord;
jfr dalmålets örad laxöring’, hvarom se Nor. Ordl. 8. 224. Enligt
Hertzberg NGL V. 2: 790 ligger emellertid Auridavatn i
Fogel-viks sn ock bör >nseppe> sammanställas med Hurrsjöarna.
Hnsören hu3sö2ren (GS 2 Ö 40), liten sjö i Öljehults sn,
Bräkne hd Blek.; af hus n. (se Hysingen) ock fsv. er (se ören).
Fsv. Hnwdhran, se Httfrern.
Hvalen, se Talen.
Hvalpen, se Valpen.
Hvinen, se Vinen.
Hvirfveln, se Virfveln.
Hviten, östra o. Västra, viHen2 (huitan oblik kasus, i ett
rågångsdokument från slutet af 1500-talet [SD 1: 610], se nedan;
Hviten Lotter c. 1750, GS 3 Ö 33; Vitten SGU Aa 62: 4, se
nedan), två medelst ett ed skilda sjöar i Högsjö sn, Oppunda
hd Sdml.: Hviten, (H)vittorp, Hvittbro, Hvitstugan. Namnet
visar sig genom den ofvan anförda formen från 1500-talet
innehålla fårgadj. hvit, fsv. hviter, isl. hvitr, got. hweits o. s. v.
Formen huitan (»mellen suartatorp och huitan») är oblik kasus
af ett fsv. Hvite, bildat som sjönamnen ’Diupe, ‘Svarte o. s. v.
(jämte ‘Diuper, ‘Svarter); jfr y.-fsv. fran Soxna (se Sömmen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
