Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fsv. Tiylder, motsvarande ags. hyll (-> eng. hill) ‘kulle’ af *hulli-.
Ordet betyder alltså ’kull- 1. backsjön’ ock har samma
betydelse som det nära besläktade Hillen; jfr för öfrigt t. ex. Bringen,
Kallen. Det har på grund af gårdnamnet Hyllesbol i fsv. snarast
hetat ‘Hyllir, nnder det att Hillen till följd af gårdnamn på
Hilla- måste antagas haft formen ‘Hille. Möjligt är för öfrigt,
att Hyllen rent af utvecklats or en stam hill-; jfr om den fsv.
öfvergången i -> y i sluten stafvelse framför en labial eller
labialiserad konsonant Nor. Sv. lm. 1: 328, Kock Sv. språkhist.
s. 22 f. — Fsv. *Hyllir.
Hyn, Norra o. Södra, hj^n (hyn) (Hyn Fernow s. 884
[1773], GS 1 Ö 32; Hyen Lex. 4: 156), två tämligen betydliga
sjöar mellan Kils o. Grafva s:nar Vrml. Samma sjönamn (Hyen
GS 3 Ö 30) finnes i St. Skedvi sn Dalarna. Af samma
grundord komma väl äfven fno. fjordnamnet Hyi ock no. älfnamnet
Hya, anförda af Rygh Studier s. 42, NG IV. 2: 235. Jag antager,
att orden liksom antagligen flera andra sjönamn äro att härleda
från ett af de medelst suff. -uo- bildade ftrgadjektiven, nämligen
från germ. hlwa-, som motsvarar lit. szyvas ’grau,
grauschim-melig’, fbulg. sin,,1 fpreuss. eywan ’grå*; jfr armen, seav ’svart*2 3,
sskr. (jyävåe ’svart, svartbrun, mörk’ (af ‘kiéuos). Besläktat är
äfven ags. heewe ’blå’8 (af *haiwi-). I hvilken särskild
betydelsenyans adjektivet här uppträder, är ej gott att säga. Om
sjöarnas utseende har jag fått uppgiften, att de hafva klart vatten.
Emellertid upplyser Cederström Vrml. fiskev. nr 808—809, att
vattnet i Södra Hyn visserligen är tämligen klart, men i Norra
grumligt. Af färgadj. på -no- äro möjligen äfven sjönamnen
Bjälfven, Salen bildade.
Ehuru den ofvan gifna tydningen synes mig sannolikast,
torde jag dock äfven böra antyda tvänne andra möjligheter att
tolka vårt sjönamn. Man skulle t. ex. kunna härleda det från
stammen i sv. hy ’ansiktsfärg’, ags. hiew, hyw, héow ’gestalt,
färg, skönhet’ (eng. hue), got. hiwi n. ‘utseende’, hvilken väl
1) Se Persson Bezz. Beitr. 19: 273. Dock känner jag mig ej fullt
öfvertygad om, ehuru det väl är sannolikt, att hit äfven no. dial. hy
‘mögel’ bör föras: i fno. isl. betyder nämligen ordet ‘dun o. d.*
2) Om detta ord se Brugm. Grundr.2 1: 95, Uhlenbeck Et. wb. d.
ftltind. spr. s. 318.
3) Uhlenbeck Et. wb. d. altind. spr. s. 318.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
