Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sen ’land* utgår närmast från den af ’freier platz,
eingefrie-digtes land*. Jfr i fråga om betydelseutvecklingen germ.
’lauhaz ’niedriges gehölz, hain’ ~ lit. laukas ’freies feld’1. Då
nu sjönamnet Järnlunden utan tvifvel är mycket gammalt2,
kan man väl tänka sig, att det är den äldre betydelse af lund
som här uppträder, ock man finge alltså en slående parallell
till sjönamnet Jämg&rden; jfr äfven Toften. Namnet vore i så
fall snarast att betrakta som ett slags jämförelsenamn : sjön har
betraktats som ett så att säga inhägnat — fridlyst ock hälgat
— område; jfr Häljen. Detta alternativ betraktar jag dock som
en ganska svag möjlighet. Hvad som framför allt bestämmer
mig för att i sjönamnet Järolunden, fsv. Iaemlundasyo, se en
afledning af (resp. sammansättning med) ett ’jmralunder, som
har afseende på strändernas skogar, är den omständigheten, att
analoga bildningar äfven annorstädes äro påvisade inom de
germanska språken. Jag erinrar först om det bekanta stället i
Vjluspå str. 403: »Austr sat in aldna / i Jamviöb4, där ett isl.
jamviör ’järnskog’ ingår. Detta ord motsvarar fda. Iamvith,
hvarmed danskarna i 13:de århundradet benämnde det landskap,
som var beläget söder om Eckernförde till Levensau. Samma
ord ligger till grund för isl. jättinnenamnet Jåmviöja. Ett direkt
synonym till fsv. ‘i&rnlunder är det i nordtyska
medeltids-urkunder omtalade Isemlo (= *Isarnl6h.e), hvilket af
Mlillen-hoff D. altertumsk. V. 1: 123 till betydelsen sammanställes med
isl. jåmviÖr. Ett annat är det i samma uppsats (s. 122)
behandlade fsax. skogsnamnet Isaraho. Ordet järn, isara i dessa
namn har säkerligen afseende på skogarnas mörka ock vilda
natur (se Mtillenhoff anf. st. s. 123). Att samma föreställningssätt
varit rådande äfven i Sverge, visar sålunda namnet Järnlunden.
’) Denna etymologi af lund bör kanske föredragas framfor den af
Lidén PBB 15:521 framställda.
8) Ordet j&ra är visserligen — utom all fråga — ett keltiskt
lånord; men ett mycket gammalt sådant; se närmare Much ZfdA 42: 164,
Schroder Beallex. under Eisen. Järnet anses ha uppträtt i norra Europa
omkr. 4—5 årh. f. Kr.; se Scbrader anf. arb. s. 199.
8) Enligt Bugges uppl.
4) Af Mullenhoff D. altertumsk. V. 1: 80 ändrat till lsarnvi{)e.
Metriken nödvändiggör dock ingen »ändring; jfr i samma strof: »i trolls
h&mi» (x -*• | - x) eller J)rymskviöas »ok hagliga» (x ^ | ^ x).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
