Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knolltjärn, 86 Kullen.
Knon kno4n (Hermelin 1808, Lex. 7: 446 m. fl.) Ekshärads
sn, N. Älfdals hd Vrml.; i förbindelse med sjön står den s. k.
Knoån. Med tanke på det af Rygh NG 3: 281 omtalade no.
älfnamn, som han är böjd att ställa till fno. knui m. ’knoge\
för jag de värmländska vattendragsnamnen till det motsvarande
sv. dial. kno m. (se Rz s. 337)1 2 ock erinrar om de synnerligen
många sjönamn, som äro bildade af namn på kroppsdelar, t ex.
Bastfoten, Knftsjön (GS 1 V 33), hvilka alla äro belägna just
i Vrml.; se för öfrigt öfversikten.
Knutsnabben knuHan&b^en (GS 1 Ö 39) Lidhnlts sn,
Sunnerbo hd Smål. Första leden är sv. knut, fsv. knuter, isl.
knutr. Den senare är samma ord som ingår i namnet Ålfenabben
: sv. dial. snabb, nabb m. eller nabbe m. ’hufvud; ndde,
landtunga; skogsdunge, som höjer sig öfver den omgifvande skogen;
framskjutande spets af en äng’. Ordet ingår äfven i no.
ortnamn för att beteckna något framstående, halföaro. d.; se Rygh
NG 2: 385. Om detta ords härledning se Johansson PBB 14: 363.
I fråga om betydelsen jfr Höfden. Huru namnet närmare är att
förstå, kan icke med bestämdhet sägas.
Knäsjön, se Knon.
Kogaren ko3gar2n (Kogero Lotter c. 1750; Kogaren
Hermelin 1818, GS 4 Ö 36), medelstor sjö i Hallingebärgs sn, S. Tjusts
hd Kim. Jag känner ingen germ. stam kög-, hvaraf detta namn
kan vara bildat2. För att förklara det säkerligen uråldriga
sjönamnet måste man, synes mig, vända sig till aflägsnare språk.
På grund af den i sjönamn synnerligen vanliga betydelsen *gap,
klyfta’ (se nedan) antager jag som möjligt, att stammen
kö3-motsvarar det ieu. \ g2ägh, som ingår i sskr. gihate ’taucht sich,
vertieft sich’ ock som lägges till grund för gr. Prooa, dor. (Sacoa
’talgrund, schlucht’8 ieu. ’g^gh-ia. Betydelsen vore ungefär
*) = ev. knoge <- äldre ’knöwe, *knöe; se Nor. Ark. 1: 156 f.
2) Man kunde möjligen tanka p& ett fsv. ‘köwir *köir (jfr
knoge, trogen, redobogen o. s. v.) eller möjligen, ehuru mindre
sannolikt (jfr Nor. Aschw. gr. § 271 anm. 1), *köfir : isl. köf n. ’rök,
ånga’ (? ?). Dock har man troligast att, som ofvan antagits, utgå från
ett *kög-.
3) Prellwitz under f/WJa, Uhlenbeck Et. wb. d. altind. spr. s. 80.
En annan, dock osäker förklaring af se Wh. Stokes Bezz. Beitr.
23: 48.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
