- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
304

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kolo m. o. s. v. Samma ord föreligger i sjönamnen ’Kolunden,
K&lungen, Kölingen, Kolsjön* 1, Kolt järn2 *, Kolbftcks&n af äldre
Kolbmkker8, fno. Kolsjér, Koltjära (Rygh NG Indi. s. 61), no.
älfnamnet Koloa <- fno. Kola (Rygh NG 3: 27) samt väl äfven
fht. Cholapaoh, nn Kohlbaoh4.

I många fall syftar namnet otvifvelaktigt på att kol
bränning drifvits på stället. Men i andra betecknar däremot ordet,
att vattnet på grand af dess egen eller omgifningens
beskaffenhet haft en i ögonen fallande mörk färg; jfr Rygh NG Indi.
s. 61. Så är enligt Rtoh sannolikt fallet med fno. älfnamnet
Kola. Hvad nu Kolsnaren beträffar, har jag vid ett flyktigt
besök i näjden icke kannat finna, att dess omgifningar,
åtminstone numera, ha något dystert eller vilt utseende eller att
vattnet utmärker sig för någon påfallande mörkhet. Sjön är
om-gifven af löfskog ock kullar samt vida kring beryktad för sin
naturskönhet. Men naturligtvis har i den aflägsna forntid, då
namnet uppkom, förhållandet kunnat vara annorlunda. För en
betydelse ’mörk’ talar ock den omständigheten, att den
närbelägna större sjön Tisnaren har ett namn, som synes betyda
’den glänsande, strålande’. Det ligger då nära till hands att
antaga, det Kolsnaren benämnts i motsättning till denna sjö;
jfr sjönamnen Fiolen ~ Stråken, Hann ~ Valpen,
Ljuaterhöf-den ~ Svarthöfden. Härför talar ock det förhållandet, att
Kola-naren måste antagas ha erhållit sitt s från namnet Tisnaren
ock att således i formellt hänseende detta senare namn
p&vär-kat det förra. En afledning -an- har nämligen inga säkra
motstycken bland våra sjönamn. I Tisnaren hör a sannolikt till
stammen; ej häller erbjuda Malanaren, Malanan säkert stöd för
antagande af en dylik afledning. Malanaren 2 synes vara en
ombildning i anslutning till den större Vianaren. Snarast kunde
man jämföra de fno. fjordnamnen Tyanir(P) ock Veftair5; men
äfven här kan a vara radikalt. Jag antager alltså, att afied-

>) GS 3 ö 38 : Kolshult, 1 Ö 37, 1 V 36 4 ggr : Kolsjöholm

1 gg, 2 Ö 34, 1 V 32, 1 V 31, 5 Ö 31. Af dessa stafyas 1 ö 37,

2 Ö 34 samt två af de & 1 V 36 upptagna K&1-.

*) GS 1 V 31, 1 ö 31.

s) Jfr Kolbekx broo Nya krön. forts. s. 49, v. 1418 (SF8).

4) Jfr Förstem. 2: 377.

5) Rygh Stud. ss. 33, 40.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free