- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
332

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

binder första leden med ett personnamn Laghi. Gården är
nämligen belägen nära en å, som står i förbindelse med sjön
Laggaren, ock därför synes det mig betydligt sannolikare, att vi
här ha icke ett personnamn, utan just samma stam, som vi
antagit uppträda i sjönamnet Laggaren. Laghathorp utgår
sålunda från ett Laghar-, gen. af ett ånamn, som är identiskt med
det ofvan omtalade fno. älfnamnet L$gr. Se äfven föregående
namn. I fråga om den appellativiska betydelsen af det här
behandlade vattendragsnaranet jfr t. ex. Näten, Vättern.

Laggen, Stora 1. Norra, Lilla 1. Södra, lag3gen21
(Laggen Fernow s. 13 [1773], Björkman s. 102, Cederström Vrml.
fiskev. nr 3, 4; Laggarna plur. Tuneld [II] 5: 105 [1790])
Gås-borns ock Rämens s:nar, Filipstads bärgsl. Vrml., på gränsen
till Kpbgs län. Säkerligen ingår här den i föregående art.
behandlade stammen. Det långa g är att förklara analogt med
gg i Laggaren. Jfr Dragesiöö, nu Draggen, på gränsen mellan
Rättviks ock Orsa sinar* 2 3 4.

Fsv. Laghathorp, gärdnamn, se Laggaren (slutet).

Laketjärn, se Asplången.

Lammen lam3mens, äfven lam4men 8 (Lamen GS 2 Ö 38,

Smål. Beskr. under Aneboda) Aneboda sn, Allbo hd Smål. :
Lamhult (i Norrvidinge-andelen af socknen), efter hvilken gård
sjön äfven kallas Lamhultssjön. År 1416 nämnes en gård
Lamhult från Värend (SD NS 3: 125) — sannolikt samma sora
den här omtalade. Troligen utgår denna form från ett äldre
*Lam(m)ahult; jfr om dylik synkope Nor. Aschw. gr. § 156.
Sjön har sålunda hetat ‘Lami. Ett ‘Lamber eller *Lamir hade
gifvit nsv. Lamshult. Sjön har enligt uppgift få aflopp ock
trögt vatten. Namnet innehåller, såsom redan ss. 40, 86
antytts, adj. sv. dial. lamer ’förslappad, utmattad*, fsv. lamber,
pl. äfven lamma, Utmattad, uttröttad; lam’, ä.-nsv. äfven lamm4,

*) Jfr om uttalet Kallstenius Sv. lm. XXI. 1: 32.

2) Dipl. dalek. 3:50.

3) Det förra uttalet har uppgifvits af flera i trakten uppvuxna
personer. Den senare uppgiften härrör från en person, som väl är
hemmastadd, men icke uppfödd i orten. Uttalet leftnen, som man
äfven någon gång får höra, är ett »innanläsningsuttah, som saknar all
etymologisk betydelse.

4) Ex. se Hellqu. Ark. 4:296. Om behandlingen af m efter fsv. ä
se Koek Sv. lm. XI. 8: 42 f., Nor. Aschw. gr. § 300 anm. 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free