- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
348

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lixnaren lik3enar* 2 3 4n (Lexnaren S6U 24:77; Lixnaren enl.
skriftlig uppgift) Ripsa sn, Rönö hd Sdnil. Sjön uppgifves
numera ha så gott som stillastäende vatten, dess enda aflopp är
igänslammat. Likvisst torde namnet vara af samma stam som
sjönamnet Leken. Formen med -e- ofvan angifver sålunda ett
äldre uttal; é -> i framför konsonantgrnpp, jfr sv. gispa (jämte
gäspa) gäspa, vifta véfta o. s. v. samt det fullt analoga
Lixhult : Leksjön (se Leken). Med afseende på bildningen
förhåller sig Lexnaren till Leken som Malsnaren till Malen. I
fråga om afledningen må de i samma socken förekommande
sjönamnen Eknaren ock Tenaren jämföras. Det är möjligt, att
Leksnaren under anslutning till dessa ombildats af ett äldre
‘Leksen (Leksjön) = Lexen (Dalarna), hvarom se närmare under
Leken. Om analoga fall se Kolsnaren samt Årken9 Käxten.

Det i Norge uppträdande älfnamnet Lexa är väl aflett af
fisknamnet lax (Rygh N6 15: 46).

Iguda(re)n, fsv. sjönamnet ’Liufter o. s. v., se Jndan.

Ljufven, se Jufren.

ljusen.

1) Stora ock Lilla, ju*sen (Grau s. 575 [1754], GS 4 Ö 31.
4 Ö. 30) Möklinta sn, Öfver-Tjurbo hd Vstml. Stora Ljusen är
enligt Gumselius SGU Aa 26: 18 sannolikt ursprungligen en liten
skogssjö, som genom uppdämning blifvit betydligt större. Den
är utmärkt för sitt klara vatten, som gör, att man kan se
föremål på sjöbottnen.

2) (Cederström Vrml. fiskev. nr 134) Färnebo sn, Filipstads
bärgsl. Vrml. Vattnets färg är brunaktig.

En lika benämnd sjö finnes äfven i Dalarna (GS 4 Ö 30).
Namnet innehåller adj. ljus, fsv. lius, isl. ljöss. Samma stam
ingår i sjönamnen Ljusnaren, Ljusterhöfden, Ljussjön1,
Ljus(e)-vattnet2, Ljustjärn3, norrl. älfnamnet Ljusnan (Modin St. lm.
XIX. 2: 50) samt vidare de under Lysningen anförda
vatten-dragsnamnen; jfr äfven Lyren, där bl. a. fuo. Lygrir omtalas.
Från afiägsnare håll må erinras om det keltiska flodnamnet

x) GS 2 V 33, 2 Ö 31.

2) GS 1 V 36 2 ggr : Ljusevattnet, 2 V 36, 1 V 34 2 ggr,
2 V 33.

3) GS 2 V 33, 1 V 32 2 ggr, 2 Ö 32 2 ggr, 1 Ö 31, 2 Ö 31

4 ggr, 3 Ö 31 2 ggr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free