Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oppnnda hd Sdml., isl. Kalda nära Hitarå, ital. Lago Nero
nära Lago Bianco2 o. s. v. Ljusterhöfden har enligt uppgift
ljusa ock öppna stränder samt klart vatten. Jag antager alltså,
att sjön i fda. tid hetat ’Liustre 1. ngt dyl. ock att detta är en
afledning af stammen i ljus (se Ljusen) samt — åtminstone i
hufvudsak — samma namn som de i Dalarna förekommande
Ljustern (Säter) ock Björkljustern (Silfbärgs sn), båda
upptagna å GS 3 Ö 30. Med afseende på bildningen erinrar detta
namn om sjönamnen Sälstern, Vänstern samt de fno.
älfnam-nen Istra, Jöstra, Mistra, Ostr ock Vinstr2. 1 betraktande af
de många öfverensstämmelser, som finnas mellan namn å
vattendrag ock öar, är det sannolikt, att vår stam ’liustr- bör
identifieras med den, som ingår i fsv. Liustra, år 1322 skrifvet
lyustra (SD 3: 539), nu Ljusterön Värmdö Uppl., säkerligen
sammansättning med ett äldre enkelt namn ’Liuster eller ’Liustra.
Samma namn uppträder väl äfven i Justerö i Gudingefjärden
Kim. I fråga om bildningen erinras om da. önamnet Falster :
fäla ’slätt’ samt de fno. Flöstr, Mostr, Mystr, Östr, Bokstr.
Betydelsen är motsatt den, som ingår i fsv. Myrkio (1314 enl. SD
3: 152), nu Mörkö Sdml.
Om senare leden af vårt sjönamn -höfden, hvilken alltså
icke ingått i sjönamnets ursprungliga form, se Fullhöfden, -höfden.
Fsv. Lodnauadh, gårdnamn, se Lönern.
Fsv. Lodne, se Lönern.
Loftern lotter2!! (Loftaren Hermelin 1810; Loftem GS 3
Ö 35) Dalhems sn, N. Tjusts hd Kim. Ordet tycks vara en
afledning af sv. loft, fsv. lopt n. ’solarium o. d.’ eller ett
därmed likalydande ord = isl. lopt, hvars svenska etymologiska
motsvarighet luft är tyskt lånord. Om samma ord i no.
ortnamn se Rygh NG Indi. s. 66. Emellertid är det högst
vanskligt att yttra sig om hvilken föreställning som legat till grund
lör namnet. Skulle det vara en afledning af loft ^olarium’, vore
det ett jämförelsenamn af samma art som sjönamnen på -gärden,
Toften, möjligen äfven Salen. Om å andra sidan en inhemsk
motsvarighet till sv. luft ingår i sjönamnet, är det väl sjöns
färg som åsyftats. Kock IF 10: 99 anser möjligt, att grnnd- *)
*) Egli Nom. geogr. s. 111 (1893).
2) Dessa senare anföras af Rygh Stud. s. 67.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
