Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betydelsen i detta ord är glänsande’. Dock tror jag icke med
nämnda förf., att det är rotbesläktat med isl. leiptr. Slutligen
erinras om sjönamnet Löften, med hvilket väl namnet står i
etymologisk förbindelse.
Lofvarna lo8vama* 2 (Lofven Hermelin 1808, Cederström
Vrml. fiskev. nr 1698; Lofvarna GS 1 V 32), sjöar i Stafsnäs su,
Gillbärgs hd Vrml.; se Degerlofven.
Loken, Norra ock Södra, lo3ken2 (låkan) (Loken GS 2 Ö
32; Laeken Lotter c. 1750, säkerligen felaktigt), två långsmala
sjöar i Grythytte sn, Grythytte bärgsl. Vstml. : Loka
(hälsobrunn). Detta senare namn förklaras af Nor. Sv. etym. s. 50
såsom hörande till dalmålets lök Vattenpuss’. Gårdnamnets
älsta form har tydligen varit ’Lökar, ock detta har närmast
syftat på de sjöar, af hvilka gården var omgifven. Jfr i fråga
om betydelsen Däfveln. Om med lok besläktade ord se under
Laxfjlllen.
Hos Egli s. 548 (1893) härledes namnet Loka källa (efter
Pettersson Lappl. s. 29) från finska loka gyttja’, >das die
ein-wandernden germanen adoptirten . .» Denua uppfattning är
naturligtvis felaktig, hvarmed dock icke må sägas, att ej de
svenska ock finska orden på ett eller annat sätt — i så fall
snarast genom lån från svenskan — kunna etymologiskt
sammanhänga.
Lemmaren lom3mar2n (lömari) e^er — fltt dömma af
uppgiften »lömern» — äfven med långt o (Lommaren Tuneld [1]
1: 57 [1785], GS 5 Ö 31; Lommara RadlofF 1:14 [1804];
Loma-ren Hermelin 1802, Tham Sthlrn s. 14), lång ock smal sjö i
Hnsby, Malsta ock Frötuna s:nar, Lyhundra hd ock Frötuna
ock Länna skeppsl. Uppl. Den är för öfrigt mycket djup.
Namnet har till skillnad från sjönamuet Limaren icke
samman-sättningsbetoning. Den fsv. formen synes alltså ha varit
*Lö-mir. Ordet bör väl sammanhållas med Lommern samt med
det fno. älfnamnet Lopaa1, som bör skiljas från det fno. Luma
(Rygh 3: 264, 365). Jag för dessa ord till den germ. stam löm-,
som ingår i fht. luomi, mbt. lueme ’matt, slapp, mild’2, fsv.
’lömber (hvaraf sv. lomhörd) ock lomma ’gå tungt ock slappt’3,
*) Se Rygh NG 2: 149, 3:46, IV. 2:282; jfr not 5 å s. 352.
2) Persson Wz. s. 130, Prellwitz under vtöXst/i;.
3) Nor. Sv. etym. s. 51.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
