Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna återfinnes väl ock i det nordiska gudanamnet Loke1.
Hit för jag fno. fjordnamnet Lykrir, om hvilket se Rygb Stud.
8. 38. Med afseende på bildningen jfr fsv. sjönamnet 0crer.
Däremot tror jag ej, att adj. ‘ly(r) = isl. hl£r Varm* (~ fsv.
lio) här ingår (se Lyen). Möjligt är det ju i alla händelser, dä
ortnamnen Lyrsbo, Lyrsfall med bevarat r kunna vara
jämförelsevis unga bildningar. Äldre former af dessa namn skulle
säkerligen hjälpa oss ur vårt bryderi. Ingen anledning finnes häller
att föra ordet till ‘liupri- = ags. lyöre *elend, schlecht*. —
Ak-cent ock gårdnaranen visa, att den fsv. formen varit *Lyr.
Lysningen, Stora ock Lilla, lys8nigen2 (Lysningar [pl.]
Dahl Carlssk. Sochn 17792; Lysingen GS 2 Ö 32) Karlskoga
8n, Karlskoga bärgsl. Vrml. Namnet är naturligtvis bildat af
stammen i fsv. lius, alltså nära besläktat med sjönamnen
Idusen, Ljusnaren ock under dessa artiklar anförda vattendrags
namn. På grund af omljudet äro närmast det vrml.
älfnam-net Lysa ock det i no. ytterst vauliga Lysa, fno. Lysa (Rygh
NG 3: 249) att jämföra. Om bildningen är mycket gammal, har
man allt skäl att antaga, det afledningen n förskrifver sig just
från ett sådant, numera försvunnet namn på den i förbindelsen
med sjön stående ån3. Doek må äfven erinras om det no.
bäcknamnet Björkningen (Rygh NG 3: 355); se äfven Hyningen, som
möjligen är en med Lysningen fullt analog bildning, men med
motsatt betydelse. Man kan äfven tänka sig, att namnet är en
yngre utbildning af ett äldre på -nir af samma art som
LJus-naren. Så synes i Grytingen, Vinningen m. fl. afledningen
-ing ha tillkommit i senare tider. Vidare må nämnas fno.
sjönamnet Lysir (Rygh NG 1: 61), hvilket bildats af älfnamnet
Lysa, fjordnamnet Lysir (Rygh Stud. s. 80), no. sjön Lysem
Buskeruds amt, no. gårdnamnet Lysingen, som enligt Kjaer-Rygh
NG IV. 2: 168 antagligen ursprungligen är tjärnnamn, o. s. v. Jfr
vidare: Lysevattnet4, Lysvattnet (GS 2 V 32), Lysetj&m5. Då
*) Se utförligt ock senast Kock IF 10: 95 f.
2) Norask. ark. 2:406.
3) Formen Lysingen å GS har intet stod i uttalet eller äldre
former.
4) GS 1 V 35, 2 V 35 Boh.
5) GS 1 V 33 4 ggr, 2 V 33, 1 V 32 3 ggr, 2 V 32, 1 V 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
