Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Långtarmen logHa^men (GS 5 Ö 32), lång ock smal fjärd
af Mälaren i Färentuna m. fl. sinar, Färentuna hd Uppl. Se
Lången ock Tarmen ock jfr Tarml&ngen.
Långtvär(e)n log3tvä2m (Långtvären Lotter c. 1750;
Lång-tvärn GS 3 Ö 33), lång sjö i Rägna sn, Finspånga läns hd Ög.,
vid sjön Mellantväm; se L&ngen ock Tvären. Jfr det skånska
gårdnamnet fda. Maglathweern (1414 enl. SD NS 2: 855), nu
8tora Tvären, Bjäresjö ock Hedeskoga s:nar.
Långtögen log3tö2gen (Radloff 1: 228 [1804], Tbam Sthm
s. 239, GS 6 Ö 31) Bro sn, Bro skeppslag Uppl.; kallas af
Radloff en insjö, men af Tham »en smal ock milslång Ijärd»
af Saltsjön. Den benämnes af allmogen vanligen Långtösjön.
Namnet Långtögen motsvarar möjligen ett riksspr&kligt
‘Långtågen. Tåg heter nämligen i det angränsande Vätömålet tog, råg
reg o. s. v.1, ock det är kanske detta ö-liknande ljud som gifvit
upphof till skrifningeu med ö. Ordet är bildat af stammen
tog-i t. ex. sv. dial. tåge n. ’dragstång o. d.’ (Rz s. 740), sv. tåg
’rep’, isl. tog n. ds., motsvarande ty. zug : got. tiuhan ’draga’
0. s. v. Naturligtvis kan man dock äfven tänka på den
afljuds-form tau5-, som ingår i det med tog likbetydande isl. taug, jfr
ags. téag f. ’band, kedja’, isl. taumr, sv. töm (<- tausumå-).
En utförligare uttalsuppgift skulle här kunna häfva osäkerheten.
Hnrusomhälst har namnet betydelsen ’långdraget, långstråket
1. dyl.’ Jfr t. ex. Stråken.
Läen lä4en (Löjen Lotter c. 1750; Löen Hermeliu 1809,
GS 3 Ö 39; Läsiö Rogberg o. Ruda s. 232 [1770]), icke
obetydlig sjö i Hofmantorps ock Ljuders s:nar, Konga hd, Ekebärga
sn, Uppvidinge hd o. s. v. Smål. : Lässebo (år 1741 skrifvet
Läsbo2 ock år 1770 Läsebo3), Läshult. Genom sjön flyter
Lässeboån, hvilken Rogb.-Ruda kalla Läån3. På grund af
sjönamnets enstafvighetsakcent får man antaga, att ån erhållit sitt
namn af sjön; jfr analoga fall under Ålstern, Fry ken. Emellertid
kan ju Läsbo äfven utgå från ett Laeisbodha, af ett sjönamn
"Laeir, som vore en regelbunden afledning af ett ånamn Lsea.
Sjönamnets enstafvighetsakcent vore i så fall oursprunglig
såsom i Dofvem (<- fsv. Duwir). Ordet innehåller en fsv. stam *)
*) Schagerström Sv. lm. II. 4: 16.
*) Tuneld 8. 143 (1741). 3) Rogberg o. Ruda 8. 232.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
