Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man synes sålunda ba att utgå från ett fsv. Leeghir; dock tycks
det mig i så fall egendomligt, att ej första leden i de ofvan
anförda sjönamnen slutar på -s.
O. Lägern har i allmänhet höglänta stränder, den andra
sjön dock ännu högre1. Jag antager, att sjöarna fått namn på
grund af att de äro lågt belägna, ock att sålunda fsv. ’lröghir
är en afledning medelst suff. -la af adj. lägher, som betyder
’lågt liggande’, isl. lågr, af samma slag som fsv. Lyghnir (se
Lygnern) : lughn, Beellir (se Bällen) : balder, fno. Lysir : ljoss
(det senare dock snarast genom förmedling af ett älfnamn).
Möjligt är ju äfven, att i stället ett fsv. adj. ‘leegher = isl. lebgr
är grundordet, snarast då i eu betydelse ’som ligger (stilla)’; jfr
isl. lsege n. Vindsstil la’2, leegja ’lugna’. Dock föredrager jag
den förstnämnda tolkningen ock jämför det fno. önamnet Låg3,
jtl. gårdnamnet Leijden (1566) : isl. l&egÖ f. ’en lågt liggande
plats’, sv. dial. lftgd ’lågt liggande äng o. d.’4 samt de af ett
fsv. leegi afledda ortnamn, där ordet synes afse sänkning eller
fördjupning i terrängen5. Möjligen bör till betydelsen
sjönamnet Nyen jämföras. En motsatt betydelse hafva de under
Opp-, Upp- anförda sjönamnen. I alla händelser är sjönamuet
bildat af en afljudsform till den rot, som ingår i v. ligga, ieu.
leghö, hvartill släktingar anföras hos Prellwitz Et. wb. under
Xayeta. — Fsv. ‘Leeghir.
Lftstern (Hermelin 1804) Lästringe sn, Rönö hd Sdml. Sjön
synes — åtminstone indirekt — ha gifvit socknen dess namn,
år 1408 skrifvet Leestrunge (SD NS 2: 67). Detta utgår snarast
från en germansk stam laistr-, som möjligen är besläktad med
mbt. lise ’leise’; i fråga om afledningen kunna Alstern, Salstern
ock Vänstern jämföras. Leestrunge förhåller sig till Lästern som
nsv. Bölminge till det fsv. namnet på Bolmån eller sjön Bolmen
Smål., som Fyllinge till fsv. ånamnet Fulda, nu Fylleån (se
FnUhöfden), som fsv. Skutunge Uppl. till det fsv. namnet på
Skutån, som fsv. Utrunge, Ytringe till sjönamnet Uttran, som
fty. ortnamnen Bodungen, Madelungen, Thyrungen till flod-
*) Tham Link. s. 17; jfr anf. arb. s. 10*20.
2) Alvissmål v. 22, GrögalÖr v. 11(?). Om ordet se dock Wadstein
Ark. 15: 165.
3) Rygh NG 1: 263, Sn. E. 4) Nordlander Sv. lm. XV. 2: 4.
5) Jfr Rygh NG Indi. s. 29, 1: 305.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
