Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’Lepa bildat sjönamn *Lopte; i fråga om denna stam i
vattendrags-namn se Matlöpen. Man kunde i detta sammanhang äfven erinra
om det fht. ortnamnet LaufFtinpaeh, anfört af Förslem. 2: 744.
Afledningen i ’Lopte vore densamma som i sjönamnen Gulten,
Halmten, Multen o. s. v. Föga sannolikt är däremot, att
sjönamnet bör härledas ur det i namn på nordiska vattendrag
synnerligen vanliga sv. löf (se närmare Löf), snarast i så fall
genom förmedling af ett numera försvunnet älfnamn ’Lava =
fno. Laufa, no. Lauva ’löfälfven’, hvilket i Norge ganska ofta
förekommer. Om nu emellertid Löften är en utbildning af ett
fsv. älfnamn ’Lapa, förhåller sig det förra till det senare som
namnet å sjön östen till ösan (i förbindelse med sjön stående å).
— Med tanke på sjönamnet Barken kunde någon vilja ställa
ordet till ett för öfrigt i de nordiska språken icke uppvisat *laft-,
isl. ’lauft-, motsvarande fht. louft ’bark, bast’1; dock sväfvade
en dylik etymologi alltför mycket i luften. — Fsv. Lafte.
Lögaren är, såsom redan Rqv. SSL 2: 145 m. fl. sett, en
genom missförstånd af svenska öfversättare uppkommen
for-vridning af den hos Sturluson uppträdande benämningen på
Mälaren, Lögrinn, LQgrinn, äfven skrifvet Loginn, Lauginn,
dat. (i) Leginum, d. v. s. best. form af isl. l9gr, hvarom
utförligare afhandlats under Laggaren. En stam laug- (: laug f.
’bad, badvatten’) ingår däremot i no. sjönamnet Laugen (Rygh
N6 Indi. s. 64, jfr samma förf. Elven. s. 139). Från Sverge har
jag antecknat Lögesjön (GS 1 V 33) ock två Lögtjärn2, alla tre
från Vrml. ock sålunda utan tvifvel att sammanhålla med de
no. namnen. Den fsv. formen har varit Leghasie o. s. v. =
gårdnamnet Lögasiöö (1500) Lekeryds sn, Tveta hd Smål.3 Men
intet som hälst skäl finnes att söka en sådan stam i namnet
Lögaren, hvilket är ett appellativ med samma betydelse som
sjönamnet Vättern o. s. v. — För kuriositetens skull må nämnas,
att J. Wildb ock Peringskiöld härleda namnet (Lögem) ur det
isl. mytiska namnet Loge4 ock åter andra af ty. lau ’lugn’ ock
J) Detta är själft en dentalafledning af den i 8v. löf föreliggande
stauunen; se Hirt Ablaut s. 135.
2) GS 1 V 32, 2 V 31.
3) Vadst. kl. jordeb. s. 88. — Besläktade fht. ortnamn finnas hos
Förstem. 2: 945.
4) Dalin Svea rikes hist. 1: 7fi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
