Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att föra det säkerligen urgamla namnet Loöne till ieu. \ leut,
lut i lit. lutis ’storm’, lutingas Stormig’, gr. Xtisda ’raseri’
(* *- lutjä) ~ fslav. ljuti» ’grym o. d.’1; men denna ordgrupp är
för öfrigt, så vitt jag vet, ej företrädd inom det germanska
språkområdet.
Afvenledes kunde man i den fsv. sjönamnsstammen
lodh-finna en motsvarighet till stammen i fkelt. flodnamnen Lut-évä,
Lut-ösa, hvilka sannolikt innehålla ett subst. luta, ir. loth f.
’smut8, träsk’2.
Utvecklingen af fsv. Loöne till Lönern har sannolikt
försiggått under anslutning till trädnamnet lönn, hvilket enligt
uppgift i trakten heter lön, så mycket lättare som sjön, hvilken
skildras som synnerligen naturskön, är omgifven af
löfskogs-klädda stränder, å hvilka (vid den södra ändan) äfven lönnen
förekommer. Möjligen har ombildningen törst ägt rum i
gårdnamnet Lönnarp; jag tager nämligen för gifvet, att äfven detta
innehåller det gamla sjönamnet Loöne ock ej är sammansatt
med trädnamnet lönn. Jfr det förut nämnda bohuslänska
gärdnamnet Lönnekärr <- fno. LoönakjQrr.
Löningen lö3nigen2 (Widegren 2: 327 [1829], GS 2 Ö 35),
liten sjö i Ekeby sn, Göstrings hd Ög. Ordet kommer väl af
trädnamnet lönn, hvarmed väl namnen Lönnsjön (Uppl., Tham
Ups. s. 10), Lönesjön (GS 1 V 38 Hall.) ock Lönntjärn (IV
32 Vrml.) äro sammansatta. I så fall vore bildningen analog
med sjönamnet Eningen.
Löp-, älf- ock sjönamnsstam, se Matlöpen.
Liren lö4ren eller lö4m (Hermelin 1804, Tham Nyk. s. 18,
GS 4 Ö 33) Floda sn, Oppunda hd Sdml. : Lörstorp. Namnet
innehåller sannolikt en omljudsform af den fsv. vattendragsstam
Lor-, som uppvisats under Loren. Snarast har ån, som flyter
genom sjön, hetat ‘Lora, hvaraf Lorir är en ja-afledning.
Lörstorp har i så fall i fsv. tid kallats ’Lorisjwrp, ock
enstafvighets-akcenten i sjönamnet beror då på senare akcentförskjutning;
jfr t. ex. Dofvem (: fsv. DuvirsJ)orp). Dock äro äfven andra
möjligheter tänkbara8.
*) Jfr Bemcker IF 10: 153.
*) Jfr Holdcr Acelt. sprachsch. 2: 351 f.
*) Har sjön betat *LoJ)ir ock gården *L0j)irsJ>orp?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
