Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Näten na3ten* (natn) eller enligt annan, dock osäkrare
uppgift naHen1 (Tham Nyk. 9. 267, 6S 4 Ö 33) Gryts sn, Dagahd
Sdml. : Natängen. Namnet innehåller samma stam som det
mytiska isl. älfnamnet N$t2 ock som sskr. nadi ’flod’; jfr Nätaren.
Ett fno. älfnamn Nata bildar sannolikt första leden i no.
Nutu-dalen3. De af Jellinghans Westfål. ortsn. s. 154 anförda lgt.
flodnamnen Nette böra kanske äfven förbindas med denna rot,
jfr Lohmeyer Herrigs Arch. 70: 408 f. Fsv. *Nati förhåller sig
till fsv. adj. ‘nater4, fsax. nat, fht. naz, ty. nass liksom fsv.
sjönamnet ‘Diupe, nu Djupen, till fsv. diuper 0. s. v. Namnets
betydelse har helt enkelt varit Vattnet. sjön’; jfr Yättern ock
därunder anförda paralleller. I detta sammanhang må äfven erinras
om V&tsjön Knista sn Nke. Om här betydelsen Våt, fuktig’
ingår, finnes en motsvarighet i fht. Fuhtebah, som väl är
sammansatt med adj. fluht (Förstem. 2: 504, jfr sv. lånordet ftiktig).
I etymologiskt samband med detta sjönamn står enligt min
mening det fsv. gårdnamnet Nmtutorp (SRP nr 1639 från 1381)
i Gryts sn, alltså samma socken, inom hvilken sjön Naten är
belägen. Namnet återfinnes numera ej bland socknens gårdar.
Emellertid är det ganska intressant såsom tydligen förutsättande
ett älfnamn ‘Nseta af den sjö- ock älfnamnsstam net-, som
uppträder i sv. sjönamnen Nätaren, Nätterhöfden, fno. Nitja, gr.
NéXa 0. s. v.; se Nätaren ock Nätterhöfden. Detta namn Nseta
har säkerligen burits af någon af de åar, som stå i förbindelse
med sjön Naten, hvarom mera nedan. Det är märkvärdigt
därför, att det uppvisar afljudsväxling i förhållande till namnet
å den sjö Naten, med hvilken ån är eller varit förenad — ett
förhållande som tyder på att vi här stå inför namn af
uråldriga, snarast indoeuropeiska anor (se närmare under afd.
V). Ett analogt fall är fno. sjönamnet Aurr : älfnamnet Yija
(Rygh NG 1: 196). Stundom inträffar, att namn å vattendrag,
som stå i förbindelse med hvarandra, formellt likna hvarandra, * 2 3 4
*) Akc. 2 har uppgifvits af två pålitliga meddelare.
2) Detta namn öfversättes dock af Jönsson Sn. Edda 8. 229 med
Men rystende’.
3) Detta *Nata föres af Rygh Elveu. s. 175 till not ’nöt’; märk
dock vokal-växlingen!
4) Häraf kommer växtnamnet nate (Rz 8. 464, Nor. Sv. etym.
s. 56).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
