Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För 3—5 har man att ansätta ett fsv. sjönamn ’Nöre. Detta
framgår dels af uttalet med akc. 2 (i 3—4) ock dels af
ortnamnen Nor(a)bärg (ej Norsbärg) ock Nor(d)ändan (ej Norsändan
såsom Fryksände, Lorsända) <- fsv. ‘Nöramnde; jfr
gårdnamnet Sjöände. Noren 1 har att dömma af uttalet med akc. 1 i
fsv. haft formen Nör; dock kan här yngre ombildning
föreligga.
Samma sjönamn (fsv. *Nöre 1. *Nör) föreligger äfven i jtl.
Noren1 (nörn); jfr Nor Dalarna (Tuneld s. 101 [1741]), Noran,
Lilla o. Stora (GS 3 Ö 30) Silfbärgs sn Dalarna, Nortj&m (GS
3 Ö 31) Vstmi. samt de många gårdnamnen o. d. på Nor-, t. ex.
sockennamnet Nora (1420) Nke2, vidare Klennoret3 o. a.; äfven
i Norge är ordet vanligt i ortnamn, t. ex. älfnamnet Nore4. Det
kommer af samma stam som appellativet sv. dial. nor n. *sund
mellan tvänne sjöar, å eller flod som förenar tvänne sjöar* Rz,
fsv. ’sund* HL, da. dial. *ett vatten som går in i landet ock
står i förening med hafvet genom en smal ränna*. Namnet
Noren 3—5 är enligt min mening en n-stamsutbildning just af
detta ord i den för de svenska dial. nämnda betydelsen.
Samtliga dessa sjöar äro nämligen med hvarandra förenade
dubbelsjöar. Det fsv. *Nore skulle alltså i nsv. kunna öfversättas med
Norsjön, Sundsjön 1. dyl. Då Noren 1 företer samma egenhet,
är det högst antagligt, att anledningen till detta namn är
densamma. Slutligen må nämnas, att Norbosjön (Noren 2) genom
en å Ur förenad med en vik af Mälaren, den s. k.
Tullgarns-viken. Nord. nör n. är en afljudsform till de under Naren,
Njärfven, Nälingen ock Nären behandlade stammarna, motsvarande
lett. närs Slammer*5. För öfrigt må iakttagas, att sjöarna Noren
icke äro i anmärkningsvärd grad trånga eller smala; vissa, t. ex.
J) Höjer 3: 190. 2) Styffe Un.2 s. 246.
3) I gårdnamnet har naturligtvis ordet bibehållit sitt neutrala kön.
Däremot skall ett af detsamma utan afledning bildat sjönamn regelrätt
blifva maskulinum: därför Noren 1 (jfr öfversikten).
4) Se Rygh NG Indi. s. 69, 1: 328, Stud. ss. 74, 75, Elven.
a. 175.
5) Samma afljudsstadium förekommer äfven i ty. ortnamn, t. ex.
Ntirnberg = an dem nuorin berge *an dem schmalen berge’: Gebhardt
Frank. Kurier 1898, 13 o. 14 april. Säkerligen felaktigt förbindes detta
namn af Förstem. 12: 1168 o. a. med personnamnet Noro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
