Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Högst ogärna vill nian skilja de keltiska ock germanska
namnen. Som en blott svag möjlighet betraktar jag därför den
ju alltid tänkbara härledningen ur ett urgerm. adj. *niuaz == ieu.
*nei-uo-, hvartill gr. veiaxo;, véaro; ’den nedersta*, vetoOsv
‘nedifrån’, vsto? f. Tålt o. d.‘, fslav. niva (<- *neivä) f. ‘åker’1 : sskr.
ni-, fsv. nijier-, hvaraf sjönamnet Nedingen.
Kanske ännu mera aflägsen. trots de synnerligen många
betydelseanalogier, som erbjöde sig, vore en härledning från
roten i sskr. nåvate ‘ljuder, jublar’, lett. nauju ‘skriker*, ir.
miall ‘skrik, larm’. Jfr Galmaren, Ommen, Skrikegallen o. s. v.
Nylingen, Stora o. Lilla, väl nyligen* (Tham Link. s. 43,
GS 3 Ö 33) Skedvi sn, Finspånga läns hd Ög. :
Nylings-torp. Sammanhang äger sannolikt rnm med sjönamnet Nyen
(med afseende * på afledningen kan t. ex. Dimlingen jämföras).
Formellt möjligt vore dock naturligtvis äfven att i namnet se
en afledning af ett ord motsvarande isl. njol ‘natt 1. mörker’,
hvilket enligt Nor. Urgerm. lautl. s. 14 utgår från ett
*nibul-(= fht. nebul ‘dimma’)2. Emellertid är ordet njol alls icke
känt i de östnordiska språken. Däremot kan man väl icke
ställa namnet direkt till ags. neowol bl. a. ’djup’, ty detta hör
icke, som Prellwitz antager, till gr. vete? (se Nyen), utan synes
förutsätta ett äldre *ni-heald3.
Nyttigen, Stora ock Lilla, nyt3tigen2 4 1. Nyttingen
(Nyt-tingama Grau 8. 553 [1754], Nyttingen o. L. Nyttingen
Kihl-man Kumla sn s. 37; St. Nyttigen GS 4 Ö 30) Enåkers sn,
Simtuna hd Vstml. Namnet hör säkerligen till fsv. nyter, isl.
nytr ‘brukbar, nyttig’ (som sannolikt äfven ingår i sjönamnen
Nytten, Nitten), en i-stamsbildning till fsv. niuta, isl. nj6ta,
hvilken äfven förekommer i hvardagligt rspr. i betydelsen
‘förnöjd, glad, treflig’ ock i sv. dial. i betydelsen ’begärlig’ (Rz 8.
469). Namnet styrker i sin mån en af Rygh NG 3: 162 fram-
!) Om dessa ord se Fick4 1: 500, Prellwitz under veio?, Brugmann
IF 11: 274.
2) En helt annan, mindre sannolik härledning af njöl har Detter
ZfdA 31: 208 f.
3) Jfr dock Uhlenbeck Et. wb. d. altind. spr. s. 147.
4) Min meddelare från orten, som ej närmare känner sjon, har
möjligen hämtat den af honom angifna formen från GS; men denna
torde bero pä tryckfel (se nedan).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
