Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gump ’bakdel’)1. I alla dessa namn är det formen som åsyftas.
1 Norge finnas äfven gårdar som kallas Rumpen, se t. ex.
Rygh NG 1: 392. Härledningen af detta ord är densamma som
för det svenska sjönamnet.
Högst osannolikt är, att namnet Eumpen bör föras till ags.
36hrumpen ’rynkig’; jfr Raggen, Bunken.
Rungeln rug3gelÄn, af allmogen uttalat »rogern» (Rungen
Hermelin 1809; Rungeln GS 4 Ö 37) Döderhults sn, Stranda
hd Kim. Jag misstänker starkt, att formen Rungeln, som
förekommer å GS ock att»dömma af uttalsuppgiften i de mera
bildades tal, beror på ett misslyckat försök att återge det uttal
hos allmogen, som i meddelande till mig betecknats rogern.
Snarast ba vi här att utgå från ett fsv. *Rungir, som bör gifva
ett nsv. Rungera eller Rungaren. Formen Rungen hos
Her-jäelin kan äfven tyda på ett ‘Runge. Detta namn hör till sv.
runga ’genljuda’, no. rungla ’larma’ Aas., isl. Hrungnir
’lar-maren’. Det är icke en tillfällighet, att så många nordiska
sjö- ock jättenamn kunna härledas ur gemensamma stammar,
jfr t. ex. Galmaren ~ Aurgelmir, Tmsen ~ Ymir. Jättarna
voro i allmänhet ovädersdemoner ock hafva i enlighet därmed
benämningar med betydelsen larmande, tjutande’ o. d., hvilken
— såsom framgår af öfversikten (afd. III) — är bland
sjönamnen synnerligen talrikt representerad. Jfr äfven Bjftlmen,
B&n–gen, Gallen, Loren, Ommen, Open, Rommen, Tjatingen.
Möjligen beror formen Rungeln på anslutning till namnet
& den i närheten liggande Hummeln. En dylik påvärkan är
ganska vanlig; jfr t. ex. Arken, Käxten.
Sjöns form ger just ej anledning att ställa namnet till sv.
dial. runge ’krokig björkslå’, got. hrugga ’staf’2, mht. runge
t\ ’stång’; jfr t. ex. Bjälken, Stockaren.
Hungern, antagligen riktigare form för Rangeln, se o. d.
Bunken, Stora o. Lilla, rug4ken3 (GS 3 Ö 34 m. fl.), små
sjöar i Kullerstads samt Borg o. Löts s:nar, Mämmings hd Og.,
-enl. Tham Link. s. 851 belägna i kulligt ock kuperat land. Möjligen
1) Rygh NG IV. 1: 208.
*) Om dettn ord ock dess grundbetydelse se vGrienberger Sitzungs-
ber. d. k. Akad. d. wiss., phil.-hist. cl., Wien 1900, CXLII. 8: 120.
8) Enligt två uppgifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
