Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En utbildning på -n (förgerm. rupn-) föreligger kanske i fno.
älfnamnet Ruppa (»i Ruppudalenom»), no. Råppa, anfört af
Rygh N6 IV. 1: 209 K Jfr äfven Glypen. Betydelsen ’hål o. d.*
är ytterst vanlig hos våra sjönamn; jfr t. ex. Dolpan, Gille»,.
Glupen, Holken, Hulingen, Kjusen, Remnaren.
Rusken rus1 * * 4ken (Rwsk 11672; Rusk 1196—12102; Rusken
Arrhenius Dissert. de Smol. 8. 43 [1719], GS 2 Ö 37—38;
Roseken Hermelin 1809, Wieselgren 3: 238 [jämte Rusken]), stor
sjö i Nydala sn, Västra hd Smål.; jfr Ruskån, som nu ej står
i förbindelse med Rusken, men i äldre tid säkerligen gjort det3.
Jag finner nämligen denna ås fsv. namn i första leden af det
Ryskiomadbum, hvaraf enl. SRP nr 157 hälften år 1354
testamenterades till det närbelägna Nydala kloster. I detta namn
ing&r tydligen ånamnet Ryskia, hvilket med iön-suffix bildats
af sjönamnet. Sjön karakteriseras af en person, som varit
bosatt i trakten, såsom stormig ock blåsig samt lätt upprörd i
stora vågor. Namnet, äldre ‘Rusker, är af samma stam som
fsv. rusk n. buller, larmå oväsen* Södw., ä.-nsv. rusk, om träd
(Bellman), no. rusk, mht. rusohen * brusa, storma, susa, hastigt
skynda fram’, holl. ruisohen ’rauschen’ o. 8. v., no. rusk
’ra-sende, galen* Ross : sv. rusa, no. rusa ’störta, storma fram*
o. s. v.4, väl af samma rot som sskr. rosati ’vredgas o. d.’,
rosas ’vrede, raseri*. Jfr Rysken. Namnet har sålunda en hos
våra sjönamn ytterst vanlig betydelse; jfr t. ex. sjönamnen
Bången5, Rungeln (ock där anförda ord), älfnamnen Brusan, Suseån
o. s. v. Af utomgerman8ka namn erinras om det gall.
flodnamnet Tanaros, nu Tanaro6.
Någon skulle kanske i detta namn snarare vilja söka det
i sv. sjönamn vanliga k-suffixet. Man kunde då ha att utgå
fr&n ett ieu. ’rudhs-qo- (: gr. £pei>8o? ~ isl. rauör o. s. v., se Rön).
1) I Rygh Elven. s. 197 sam manställes det också med Ruppen, men
föres, knappast riktigt, till no. rupp, ropp ’ruttet trä*.
*) SD 1:96, 127. # 3) Allvin Östbo s. 8.
4) Om hithörande ord ock deras härledning jfr för öfrigt Persson
Wz. s. 161, Bezz. Beitr. 19: 274, Ehrismann PBB 20: 51, Karsten
Prim. nominalb. 2: 163 f. Rotbesläktat är nog äf v en sv.-rör, isl. reyrr,
got. raus, hvarom se närmare Uhlenbeck Ark. 15: 157.
5) Jfr Rimkr. 1: 1404: »The giordo rusk ok mykit bangh.»
6) Se Stokes, Fick4 2: 122.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
