Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jfr fno. älfnamnet. RoÖk *Rudh(x)-qo- (se afd. II A 12). Men
häremot talar, att man i så fall väntat sig ett *Rosk; jfr sv. roek
’rost’ af den ofvan angifna ien. grundformen1. Jag anser
därför denna härledning osannolik. Andra möjligheter till
förklaring anföras af Bngge-Rygh Elven. 8. 331.
Formen Roseken är en på litterär väg uppkommen,
folk-etymologisk omtydning, som saknar alla stöd i fornspråket. —
F8v. Rusk-.
Rycklingen (Radloff 1: 6 [1804]), lång ock smal sjö i
Fa-ringe sn, Närdinghundra hd, ock Tuna sn, Olands hd Uppl. :
Rycklinge, under medeltiden skrifvet Ryklinge eller Röglinge*.
Sjön kallas nu Ryeklingesjön (Radloflf 2: 179 [1805], Tham Ups.
s. 181) eller Viken (Tham anf. st., GS 5 Ö 30). Med
sjönamnet Rycklingen förhåller det sig så som med Drätt ingen,
Turingen, Yddingen : de äro samtliga uppkallade efter de yid
sjöarna belägna gårdarna, snarast dock genom sammansättningar
med -sjö som mellanled. Ryeklinge är ett af de många
gårdnamn på -(l)inge, som innehålla släktnamn3.
Rydsjön, se Rönnaren.
Ryfven.
1) ry4ven (Rifven Hermelin 1818, kex. 7: 654; Ryfven GS
4 Ö 36, Sv. turistfören. årsskr. 1896, s. 267), lång ock smal sjö
i Lofta sn, N. Tjusts hd Kim. : Ryfvenäs (hos Hermelin 1818
skrifvet Rifnäs), nu uttalat ryvenäs4, Refverum, hvilket uttalas
så som det här skrifves4.
2) 5 (Ryfven GS 2 V 31), tämligen obetydlig sjö i Järnskogs
sn, Nordmarks hd Vrml.
Hvad Ryfven 1 beträffar, talar formen hos Hermblin samt
gårdnamnet Refverum för att man här har att utgå från ett
fsv. *Rivi. Sjön har höglänta stränder ock långsträckt form.
Namnet hör säkerligen till fsv. riva, isl. rifa, sv. refva, hvarom
se närmare under Ref ren ock Remnaren (: remna). Det vid
!) Brugm. Gnindr.2 1: 705.
2) Styffe Un.2 8. 289.
3) Se Hellqu. Ortn. på -inge s. 114.
4) Om akcenten ha inga uppgifter lemnats. Sannolikt ligger
emellertid i det första namnet hufvudtonen på -näs; det senare har
säkerligen akcentf ormen 3^2.
5) Ingen uttalsuppgift har lemnats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
